Vi skrapar bara p\u00e5 ytan h\u00e4r. Om du inte redan har boken kan du best\u00e4lla den bok<\/a> eller f\u00e5 den gratis ljudbok<\/a> p\u00e5 Amazon f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 de saftiga detaljerna.<\/p>\n\n\n\n Vit br\u00e4cklighet: Varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r vita m\u00e4nniskor att prata om rasism<\/a> \u00e4r en bok fr\u00e5n 2018 som g\u00e5r djupt in i USA:s rasrelationer. Boken riktar sig fr\u00e4mst till vita m\u00e4nniskor. F\u00f6rfattaren, Robin DiAngelo, beskriver white fragility som hur vita m\u00e4nniskor blir defensiva n\u00e4r de f\u00e5r h\u00f6ra att de gynnas av rasism. Boken ger exempel p\u00e5 varf\u00f6r vit sk\u00f6rhet existerar. Dessutom f\u00f6rklarar Robin DiAngelo de negativa konsekvenserna av vit fragilitet och hur vi kan utmana den. Bokens slutsats \u00e4r att det b\u00e4sta s\u00e4ttet att ta itu med rasism \u00e4r att utmana vita m\u00e4nniskor proaktivt. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rfattaren till denna bok, Robin DiAngelo, \u00e4r en amerikansk akademiker. Hon har arbetat inom specialiteten kritisk diskursanalys och vithetsstudier i m\u00e5nga \u00e5r. Hon har varit utbildare i fr\u00e5gor om ras och social r\u00e4ttvisa i mer \u00e4n tjugo \u00e5r. Dessutom har Robin arbetat som professor i m\u00e5ngkulturell utbildning vid Westfield State University. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r hon bitr\u00e4dande professor i utbildning vid University of Washington. DiAngelo myntade begreppet \"white fragility\" 2011, inom ramen f\u00f6r en av sina akademiska artiklar.<\/p>\n\n\n\n DiAngelo baserar en stor del av boken p\u00e5 sina erfarenheter som professionell m\u00e5ngfaldskonsult. Under denna tid genomf\u00f6rde hon m\u00e5ngfaldsworkshops f\u00f6r f\u00f6retag och andra organisationer. I dessa workshops m\u00e4rkte hon f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hur defensiva vita m\u00e4nniskor \u00e4r n\u00e4r det g\u00e4ller att dra nytta av rasism.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r kapitlet ger en introduktion till de tv\u00e5 stora utmaningarna n\u00e4r man talar med vita m\u00e4nniskor om rasism. DiAngelo beskriver dessa som:<\/p>\n\n\n\n Vita m\u00e4nniskor har socialiserats till att se att ras har betydelse. De t\u00e4nker dock inte p\u00e5 sin egen ras och dess inverkan. DiAngelo f\u00f6rklarar hur denna socialisering har skett genom de v\u00e4sterl\u00e4ndska ideologierna individualism och objektivitet. Att ha en individualistisk uppfattning om v\u00e4rlden inneb\u00e4r att man bara ser sin egen erfarenhet. Du ser inte dig sj\u00e4lv kollektivt med vita m\u00e4nniskor. <\/p>\n\n\n\n Att n\u00e4mna ras \u00e4r dock en viktig del av det ras\u00f6verskridande kunskapsbyggandet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att kritiskt ta itu med \u00e4mnet ras. Ut\u00f6ver detta m\u00e5ste vita m\u00e4nniskor \u00f6verv\u00e4ga konsekvenserna av att vara medlemmar i sin rasgrupp. Denna f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att \u00f6vervinna den vita br\u00e4ckligheten, eftersom den bidrar till att bygga upp v\u00e5r rasistiska uth\u00e5llighet. <\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r kapitlet fokuserar p\u00e5 hur ras bara \u00e4r socialt konstruerat. Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 ras innan vi kan ta itu med rasism och vitas br\u00e4cklighet. <\/p>\n\n\n\n Samh\u00e4llet f\u00f6rst\u00e4rker id\u00e9n om att ras \u00e4r f\u00f6rknippad med stora genetiska skillnader. I motsats till vad m\u00e5nga tror \u00e4r ras inte en genetisk realitet. <\/p>\n\n\n\n Skillnader i hudf\u00e4rg korrelerar inte p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt med underliggande genetiska variationer. De \u00e4r bara ytliga skillnader som \u00e4r f\u00f6rknippade med de geografiska omr\u00e5den som m\u00e4nniskans f\u00f6rf\u00e4der anpassat sig till. Detta inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att ras kan ses som en social konstruktion snarare \u00e4n en biologisk sanning. Eller, mer enkelt uttryckt, ras \u00e4r bara en upps\u00e4ttning id\u00e9er som skapats inom en viss kultur. Dessa id\u00e9er styr v\u00e5ra tankar och v\u00e5ra handlingar. <\/p>\n\n\n\n V\u00e5r nuvarande sociala f\u00f6rst\u00e5else av ras bygger fortfarande p\u00e5 genetiska skillnader. Denna f\u00f6rst\u00e5else inneb\u00e4r att vi \u00e4r betingade att se och behandla vissa grupper av m\u00e4nniskor p\u00e5 s\u00e4rskilda s\u00e4tt. DiAngelo anv\u00e4nder USA som ett exempel. Hon f\u00f6rklarar hur ras historiskt sett har tj\u00e4nat till att l\u00f6sa mots\u00e4ttningar i hj\u00e4rtat av landets grundl\u00e4ggning. USA skapades p\u00e5 grundval av \"j\u00e4mlikhet\", men detta \u00e4r inte verkligheten. Landet byggdes ist\u00e4llet p\u00e5 extrema oj\u00e4mlikheter, d\u00e4r slav\u00e4gande europ\u00e9er f\u00f6rslavade afroamerikaner. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga denna brist p\u00e5 j\u00e4mlikhet i USA inf\u00f6rdes rasforskning p\u00e5 1700-talet av europeiska amerikaner. Rasvetenskap var en form av pseudovetenskap som h\u00e4vdade att afroamerikaner var genetiskt underl\u00e4gsna europ\u00e9er. Utifr\u00e5n detta antagande fortsatte europeiska amerikaner att ge afroamerikaner f\u00e4rre r\u00e4ttigheter. Dessutom fick europeiska amerikaner vissa privilegier. D\u00e4rf\u00f6r r\u00e4ttf\u00e4rdigades oj\u00e4mlikheten mellan afroamerikaner och europ\u00e9er av pseudovetenskap. Denna oj\u00e4mlikhet best\u00e5r \u00e4n i dag. Det var ocks\u00e5 b\u00f6rjan p\u00e5 det som vi nu ser som rasbeteckningar \"svart\" och \"vit\".<\/p>\n\n\n\n I dag inneb\u00e4r det fortfarande juridiska, politiska, ekonomiska och sociala privilegier att betraktas som vit. Att ha dessa privilegier leder till att andra nekas samma privilegier. F\u00f6re avskaffandet hade vita m\u00e4nniskor r\u00e4tt att h\u00e5lla slavar. Efter avskaffandet av slavarna fick vita m\u00e4nniskor bland annat r\u00f6str\u00e4tt, medan icke-vita m\u00e4nniskor inte hade den r\u00e4tten. Dessa historiska fakta uppmuntrar till vit \u00f6verh\u00f6ghet, d\u00e4r vithet eller vita erfarenheter ses som idealet. <\/p>\n\n\n\n Vithet har anv\u00e4nts som en social konstruktion i m\u00e5nga \u00e5r. Termen \"vit\" anv\u00e4ndes till exempel endast f\u00f6r vissa etniska grupper fr\u00e5n Europa. Detta omfattade inte irl\u00e4ndare och italiensk-amerikaner f\u00f6rr\u00e4n i slutet av 1800-talet. F\u00f6r att dessa grupper s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle accepteras som vita var de tvungna att assimilera sig till de sociala konstruktioner av vithet som etablerats. De var till exempel tvungna att l\u00e4ra sig engelska och l\u00e4mna sina gamla spr\u00e5k bakom sig. Denna f\u00f6r\u00e4ndring i beteendet visar att ras inte \u00e4r en naturlig distinktion mellan tv\u00e5 redan existerande grupper av \"vita\" och \"svarta\" m\u00e4nniskor. I st\u00e4llet handlar ras om social \u00f6ver- och underl\u00e4gsenhet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r oj\u00e4mlikhet mellan raser systemisk. Den var och \u00e4r genomsyrad i landets sociala, kulturella, politiska och ekonomiska verklighet. <\/p>\n\n\n\n Skillnaderna i dagens Amerika \u00e4r ett exempel p\u00e5 denna systemiska oj\u00e4mlikhet. Vita m\u00e4nniskor utg\u00f6r: <\/p>\n\n\n\n Anta att du har en f\u00f6renklad f\u00f6rst\u00e5else av rasism. I s\u00e5 fall tror du att medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen gjorde slut p\u00e5 rasistiska metoder i Amerika. I st\u00e4llet \u00e4r rasismen systemisk och mycket anpassningsbar. Rasismen sipprar in i moderna normer, politik och praxis. D\u00e4rf\u00f6r ser vi liknande rasistiska resultat som f\u00f6re medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen. <\/p>\n\n\n\n Den moderna rasismen best\u00e5r genom den f\u00e4rgblinda ideologin. F\u00e4rgblindhet kan tyckas vara v\u00e4lmenande. Men om man h\u00e4vdar att man inte ser raser \u00e4r det sv\u00e5rt att ta itu med omedvetna rasistiska f\u00f6rest\u00e4llningar. Att f\u00f6rneka att man ser ras kan f\u00f6rneka rasismens verklighet. Att anta ett rasneutralt spr\u00e5k g\u00f6r inte mycket f\u00f6r att utmana rasismen i den moderna v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n Det amerikanska samh\u00e4llet accepterar till exempel inte l\u00e4ngre att man \u00f6ppet uttrycker rasistiska f\u00f6rdomar. Ett rasneutralt spr\u00e5k g\u00f6r det dock allt sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka rasistiska f\u00f6rdomar. Detta g\u00f6r att f\u00f6rdomarna f\u00f6rblir omedvetna. Dessa omedvetna f\u00f6rdomar visar sig genom att stadsdelar i Amerika \u00e4r segregerade i rasgrupper. Lagligt sanktionerad segregation m\u00e5 vara n\u00e5got som tillh\u00f6r det f\u00f6rflutna, men moderna amerikaner \u00e4r fortfarande segregerade p\u00e5 grund av var de bor. Vita amerikaner best\u00e4mmer var de vill bo och bor l\u00e5ngt ifr\u00e5n svarta amerikaner. DiAngelo beskriver fenomenet vit flykt. Vitflykt \u00e4r n\u00e4r vita m\u00e4nniskor beslutar sig f\u00f6r att l\u00e4mna stadsdelar d\u00e4r 7% eller fler av inv\u00e5narna \u00e4r svarta. <\/p>\n\n\n\n Vita m\u00e4nniskor beskriver dessa omr\u00e5den som \"farliga\" eller \"brottsdrabbade\". Detta har blivit kodord f\u00f6r svarta stadsdelar. J\u00e4mf\u00f6relsevis beskrivs vita stadsdelar som \"s\u00e4kra\" och \"rena\". Detta inneb\u00e4r att vita m\u00e4nniskor kan vara rasistiska utan att ens verka vara det eller ens inse sina f\u00f6rdomar. <\/p>\n\n\n\n Effekten av denna segregation \u00e4r att vita m\u00e4nniskor f\u00e5r undervisning i vita skolor och omges av vita m\u00e4nniskor p\u00e5 jobbet och i de medier de konsumerar. Denna isolering ger en ledtr\u00e5d till varf\u00f6r vita m\u00e4nniskor \u00e4r omedvetna om rasismens problem. De ser det inte och erk\u00e4nner det d\u00e4rf\u00f6r inte. <\/p>\n\n\n\n I det h\u00e4r kapitlet presenterar DiAngelo \u00e5tta grundl\u00e4ggande aspekter av vit s\u00e5rbarhet. De \u00e4r baserade p\u00e5 rasidentifiering och rasf\u00f6rst\u00e4rkning:<\/p>\n\n\n\n Dessa aspekter g\u00f6r att vita m\u00e4nniskor romantiserar den gamla goda tiden och skyddar den vita f\u00f6rdelen. Dessutom har svarta m\u00e4nniskor vanligtvis inte samma erfarenheter i livet. DiAngelo p\u00e5pekar att vita privilegier inte inneb\u00e4r att alla vita m\u00e4nniskor har det l\u00e4tt. Vita m\u00e4nniskor kan ocks\u00e5 ha sv\u00e5righeter. Ist\u00e4llet inneb\u00e4r vitt privilegium helt enkelt att vita m\u00e4nniskor \u00e5tnjuter vissa f\u00f6rdelar p\u00e5 grund av sin vithet. <\/p>\n\n\n\n Efter medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen uppstod en bin\u00e4r kategori. M\u00e4nniskor trodde att illvilliga handlingar med extrema f\u00f6rdomar var rasistiska och att det bara var d\u00e5liga m\u00e4nniskor som begick dessa handlingar. Denna kulturella norm \u00e4r en bin\u00e4r ordning mellan gott och ont. Vita m\u00e4nniskor b\u00f6rjade f\u00f6rknippa handlingar som s\u00e5g ut som de vita supremacistiska attackerna i sydstaterna p\u00e5 1950- och 1960-talen med rasism. Denna bin\u00e4ritet \u00e4r inte till n\u00e5gon hj\u00e4lp. Den g\u00f6r det om\u00f6jligt f\u00f6r den genomsnittliga vita personen att f\u00f6rst\u00e5 mindre \u00f6ppna former av rasism. Bristande f\u00f6rst\u00e5else inneb\u00e4r brist p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bek\u00e4mpa rasism. <\/p>\n\n\n\n I grunden har vi nu en karikatyrartad f\u00f6rst\u00e5else av vad rasism \u00e4r. De extrema exempel p\u00e5 rasism som ledde till lag\u00e4ndringar \u00e4r nu vad vita m\u00e4nniskor ser som rasism. De flesta vita m\u00e4nniskor vill se sig sj\u00e4lva som trevliga, moraliska individer. Eftersom rasism nu n\u00e4stan uteslutande f\u00f6rknippas med dessa extrema handlingar reagerar de illa p\u00e5 att bli kallade f\u00f6r rasistiska beteenden. Vita m\u00e4nniskor kan tro att de blir or\u00e4ttvist f\u00f6rol\u00e4mpade, d\u00f6mda eller attackerade. <\/p>\n\n\n\n Dessa k\u00e4nslor av or\u00e4ttvisa \u00e4r grunden f\u00f6r vitas br\u00e4cklighet. Att k\u00e4nna sig or\u00e4ttvist kr\u00e4nkt leder till defensiva beteenden.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om den vita \u00f6verh\u00f6gheten p\u00e5verkar alla f\u00e4rgade m\u00e4nniskor, framst\u00e4lls svarta m\u00e4nniskor n\u00e4stan alltid som den ultimata \"andra\" rasen. D\u00e4rf\u00f6r finns det en unik anti-svart k\u00e4nsla som \u00e4r en integrerad del av den vita identiteten. <\/p>\n\n\n\n DiAngelo f\u00f6rklarar hur anti-svarthet har sina r\u00f6tter i felaktig information, fabler, perversioner, projektioner och l\u00f6gner om afroamerikaner. D\u00e4rf\u00f6r finns det motstridiga k\u00e4nslor mot svarta m\u00e4nniskor bland den vita befolkningen. N\u00e5gra av dessa k\u00e4nslor \u00e4r v\u00e4lvilja, f\u00f6rbittring, \u00f6verl\u00e4gsenhet, hat och, mest grundl\u00e4ggande av alla, skuld. Vita m\u00e4nniskor har skuldk\u00e4nslor f\u00f6r tidigare och nuvarande systematiska \u00f6vertr\u00e4delser mot svarta m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n DiAngelo p\u00e5pekar att denna anti-svarthet finns hos alla vita m\u00e4nniskor. Det beror p\u00e5 de samh\u00e4llen som vi v\u00e4xer upp i. Alla vita m\u00e4nniskor drar nytta av rasismen. F\u00f6rdelarna med rasism har inget att g\u00f6ra med att delta i handlingar av \u00f6ppen rasdiskriminering. Vita m\u00e4nniskor drar nytta av rasismen, vare sig de vill det eller inte. <\/p>\n\n\n\n Det finns inget s\u00e4tt f\u00f6r en vit person att v\u00e4xa upp i och dra nytta av v\u00e5rt samh\u00e4lle utan att ha rasistiska f\u00f6rdomar. Detta beror p\u00e5 att samh\u00e4llet \u00e4r systematiskt rasistiskt. Liksom alla m\u00e4nniskor \u00e4r vita m\u00e4nniskor socialiserade. V\u00e5rt nuvarande samh\u00e4lle socialiserar vita m\u00e4nniskor till att anta ett anti-svart narrativ.<\/p>\n\n\n\n I det h\u00e4r kapitlet b\u00f6rjar vi att \u00f6verv\u00e4ga och utforska effekterna och resultaten av tillf\u00e4llen d\u00e5 vita m\u00e4nniskor blir utl\u00f6sta i samtal om ras och rasism. Generellt sett lever vita m\u00e4nniskor i tillst\u00e5nd av rasm\u00e4ssig bekv\u00e4mlighet eftersom de lever i isolerade milj\u00f6er med rasprivilegier. De \u00e4r omgivna av vita m\u00e4nniskor och beh\u00f6ver inte m\u00f6ta samh\u00e4llets rasistiska oj\u00e4mlikheter. <\/p>\n\n\n\n Rasstress kan dock uppst\u00e5 n\u00e4r vita m\u00e4nniskor p\u00e5minns om och utmanas i fr\u00e5ga om f\u00e4rgblindhet, meritokrati och individualism. N\u00e4r utmaningarna i fr\u00e5ga om dessa saker utl\u00f6ser dem \u00e4r de d\u00e5 of\u00f6rm\u00f6gna att reagera konstruktivt. Detta \u00e4r n\u00e5gra vanliga exempel p\u00e5 reaktioner p\u00e5 dessa utmaningar:<\/p>\n\n\n\n DiAngelo skiljer mellan rasistiska f\u00f6rdomar och rasism i sitt arbete. F\u00f6rdomar p\u00e5 grund av ras \u00e4r en persons f\u00f6rdomar som enbart grundar sig p\u00e5 rasgruppen. Denna f\u00f6rdom blir sedan till diskriminering om de agerar utifr\u00e5n den. D\u00e4rf\u00f6r kan en person fr\u00e5n vilken rasgrupp som helst ha rasf\u00f6rdomar och rasdiskriminera en annan rasgrupp. <\/p>\n\n\n\n Rasism \u00e4r dock n\u00e5got helt annat. Rasism kan bara uppst\u00e5 n\u00e4r en rasgrupp har mer makt \u00e4n en annan grupp och systematiskt anv\u00e4nder den mot sina medlemmar. F\u00f6rdomarna inf\u00f6rlivas i samh\u00e4llets lagar, institutioner, politik och normer. Dessa konstruktioner anv\u00e4nds sedan f\u00f6r att diskriminera en grupp, snarare \u00e4n p\u00e5 individniv\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r kan svarta m\u00e4nniskor inte vara rasistiska mot vita m\u00e4nniskor p\u00e5 grund av maktobalansen mellan dem.<\/p>\n\n\n\n Vit s\u00e5rbarhet inneb\u00e4r att man missf\u00f6rst\u00e5r och f\u00f6rnekar skillnaden mellan f\u00f6rdomar och rasism.<\/p>\n\n\n\n Forskning tyder p\u00e5 att id\u00e9er om ras konstrueras redan i f\u00f6rskolan. Trots detta f\u00f6rnekar vita vuxna ofta att rasbaserade privilegier existerar. N\u00e4r de utmanas tar de till sj\u00e4lvf\u00f6rsvar. I samtal om ras och rasism karakteriserar vita m\u00e4nniskor ofta sig sj\u00e4lva som offer eller \"attackerade\". Dessa p\u00e5st\u00e5enden kring or\u00e4ttvis behandling \u00e4r att de skyller p\u00e5 andra f\u00f6r sitt obehag med rasism. DiAngelo p\u00e5pekar att vit br\u00e4cklighet i sj\u00e4lva verket inte \u00e4r br\u00e4cklig utan ist\u00e4llet kan vara en form av mobbning som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r vita m\u00e4nniskor att \u00e5terta kontrollen. D\u00e4rf\u00f6r ger komponenterna i vit br\u00e4cklighet vita m\u00e4nniskor en tr\u00f6stande och svag f\u00f6rsvarsmekanism. <\/p>\n\n\n\n Den vita br\u00e4ckligheten tj\u00e4nar allts\u00e5 till att f\u00f6rneka rasismens existens. Den hj\u00e4lper vita m\u00e4nniskor att k\u00e4nna sig bekv\u00e4ma med den privilegierade st\u00e4llning de har i samh\u00e4llet. Dessa tv\u00e5 punkter \u00e4r sammankopplade. Att f\u00f6rneka rasismen g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r vita m\u00e4nniskor att se sin privilegierade st\u00e4llning som ett naturligt resultat. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner de sig bekv\u00e4ma med denna \"naturliga\" position. <\/p>\n\n\n\n Det sk\u00f6ra i det vita sk\u00f6ra kommer fr\u00e5n komponenterna i denna konstruktion. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r vita m\u00e4nniskors antaganden om rasism inte underbyggda av logik. Dessutom kanske m\u00e4nniskors f\u00f6rdomar inte \u00e4r medvetet framst\u00e4llda. Men om de pressas p\u00e5 fr\u00e5gan kommer vita m\u00e4nniskor att erk\u00e4nna saker som att de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r unga svarta m\u00e4n. P\u00e5 grund av denna br\u00e4cklighet kr\u00e4vs det inte mycket f\u00f6r att st\u00f6ra deras f\u00f6rmodade stabilitet. D\u00e4refter uppst\u00e5r negativa k\u00e4nslor och handlingar.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r kapitlet bygger vidare p\u00e5 punkterna i f\u00f6rra kapitlet och beskriver n\u00e5gra av de k\u00e4nslor och beteenden som \u00e4r f\u00f6rknippade med vit br\u00e4cklighet:<\/p>\n\n\n\n Var och en av dessa reaktioner \u00e4r inte produktiva. Dessa k\u00e4nslom\u00e4ssiga reaktioner blockerar alla m\u00f6jligheter till reflektion och engagemang i inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n DiAngelo ger ocks\u00e5 l\u00e4saren r\u00e5d om hur man ska n\u00e4rma sig vita m\u00e4nniskor n\u00e4r man talar om ras. Utifr\u00e5n \u00e5rtionden av erfarenhet har DiAngelo identifierat outtalade regler f\u00f6r att ge feedback p\u00e5 rasistiska antaganden och m\u00f6nster. Kardinalsregeln var att inte ge feedback alls. Vit br\u00e4cklighet kommer alltid att straffa den person som ger feedback och kr\u00e4va tystnad av honom eller henne. Trots detta \u00e4r \u00e5terkoppling grundl\u00e4ggande f\u00f6r att vi ska kunna ta itu med och avveckla rasism. <\/p>\n\n\n\n Att fokusera p\u00e5 feedbacken, i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 hur den levereras eller hur budb\u00e4raren \u00e4r, \u00e4r nyckeln till att bygga upp den uth\u00e5llighet som kr\u00e4vs f\u00f6r fortsatt engagemang. <\/p>\n\n\n\n DiAngelo ger ett exempel p\u00e5 en workshop om antirasism som hon var med och ledde. Hon m\u00f6tte en kvinna som v\u00e4xte upp i Tyskland innan hon flyttade till USA. I den tyska staden d\u00e4r hon v\u00e4xte upp h\u00e4vdade hon att det inte fanns n\u00e5gra svarta m\u00e4nniskor. D\u00e4rf\u00f6r fick hon inte l\u00e4ra sig begreppen ras och rasism. DiAngelo fr\u00e5gade sedan kvinnan om hon trodde att det faktum att hon sett amerikanska filmer eller bott i USA i mer \u00e4n 20 \u00e5r kunde ha fr\u00e4mjat rasistiska id\u00e9er. F\u00f6rfattaren st\u00e4llde bara en fr\u00e5ga om m\u00f6jligheten att hon skulle ha utsatts f\u00f6r rasistiska id\u00e9er. Kvinnans reaktion var ursinnig och hon sa att hon aldrig mer skulle delta i en workshop med DiAngelo. Detta \u00e4r bara ett exempel p\u00e5 den vita s\u00e5rbarhet som DiAngelo har upplevt under sina workshops. Varje upplevelse har samma m\u00f6nster: en enkel fr\u00e5ga om rasism, en stark k\u00e4nslom\u00e4ssig reaktion och efterf\u00f6ljande negativa beteenden. <\/p>\n\n\n\n Det viktigaste resultatet \u00e4r dock att dessa utbrott och beteenden st\u00e4nger av samtalet. Det f\u00f6rhindrar ocks\u00e5 att m\u00e5nga diskussioner i samh\u00e4llet \u00f6verhuvudtaget inleds. M\u00e5nga svarta m\u00e4nniskor undviker dessa samtal med vita m\u00e4nniskor eftersom de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r de potentiellt negativa reaktionerna. H\u00e4danefter spelar vit br\u00e4cklighet en enorm roll f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka rasismen. <\/p>\n\n\n\n Om du inte ens kan tala om det, kommer du inte heller att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att utrota det.<\/p>\n\n\n\n En annan viktig punkt att ta med sig fr\u00e5n denna bok tas upp i kapitel 11. DiAngelo beskriver den historiska effekten av vita kvinnors t\u00e5rar p\u00e5 svarta m\u00e4nniskor och vita m\u00e4n. Hj\u00e4rtliga k\u00e4nslor \u00e4r viktiga f\u00f6r alla, men n\u00e4r vi gr\u00e5ter \u00e4r det politiskt. K\u00e4nslor formas av v\u00e5ra f\u00f6rdomar, \u00f6vertygelser och kulturella ramar. Dessutom styr v\u00e5ra k\u00e4nslor v\u00e5rt beteende. N\u00e4r en vit kvinna gr\u00e5ter \u00f6ver rasism g\u00e5r uppm\u00e4rksamheten till henne. F\u00f6r svarta m\u00e4nniskor \u00e4r detta bara \u00e4nnu en demonstration av vita privilegier. Ist\u00e4llet f\u00f6r att uppm\u00e4rksamheten g\u00e5r till att ta itu med rasismen g\u00e5r den till den vita kvinnan. <\/p>\n\n\n\n \"Nyckeln till att g\u00e5 vidare \u00e4r vad vi g\u00f6r med v\u00e5rt obehag. Vi kan anv\u00e4nda det som en d\u00f6rr ut - skylla p\u00e5 budb\u00e4raren och bortse fr\u00e5n budskapet. Eller s\u00e5 kan vi anv\u00e4nda det som en d\u00f6rr in genom att fr\u00e5ga: Varf\u00f6r g\u00f6r det h\u00e4r mig orolig? Vad skulle det betyda f\u00f6r mig om detta var sant?\" - Robin DiAngelo<\/p>\n\n\n\n Boken avslutas med en redog\u00f6relse f\u00f6r vad vi beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att g\u00e5 vidare. Vi m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till de f\u00f6rdomar som finns i det s\u00e4tt p\u00e5 vilket vita m\u00e4nniskor n\u00e4rmar sig rasism. Vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka utveckla olika k\u00e4nslor som p\u00e5skyndar v\u00e5r livsl\u00e5nga resa f\u00f6r att ta itu med omedvetna rasistiska f\u00f6rdomar. Vissa k\u00e4nslor kan f\u00f6rst\u00e4rka vit br\u00e4cklighet, och vi m\u00e5ste utmana dessa. Ist\u00e4llet b\u00f6r vi svara p\u00e5 fr\u00e5gor om ras med:<\/p>\n\n\n\n Baserat p\u00e5 dessa k\u00e4nslom\u00e4ssiga reaktioner \u00e4r de beteenden som sedan kan produceras f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi alla s\u00f6ka mer information och kr\u00e4va att man i skolorna undervisar om vitas br\u00e4cklighet. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 bygga upp autentiska relationer mellan olika raser. <\/p>\n\n\n\n Slutligen f\u00e5r vi inte vara bekv\u00e4ma. Vi kommer aldrig att kunna ta itu med rasismen genom att vara passiva; det kr\u00e4vs mod och m\u00e5lmedvetenhet, men vi m\u00e5ste g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n Vi betygs\u00e4tter denna bok med 4,2\/5.<\/p>\n\n\n\n Om du har synpunkter p\u00e5 den h\u00e4r sammanfattningen eller vill dela med dig av vad du har l\u00e4rt dig kan du kommentera nedan eller twittra till oss. @storyshots<\/a>.<\/p>\n\n\n\n \u00c4r du ny p\u00e5 StoryShots? F\u00e5 ljud- och animerade versioner av den h\u00e4r sammanfattningen och hundratals andra b\u00e4sts\u00e4ljande fackb\u00f6cker i v\u00e5r gratis topprankad app.<\/a> Den har presenterats #1 av Apple, The Guardian, FN och Google i 175 l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n Best\u00e4ll boken<\/a> eller k\u00f6p ljudboken gratis<\/a> p\u00e5 Amazon f\u00f6r att f\u00e5 mer information.<\/p>\n\n\n\n Hur man blir en antirasist<\/a><\/p>\n\n\n\n Martin Luther Kings sj\u00e4lvbiografi<\/a><\/p>\n\n\n\n Att bli<\/a><\/p>\n\n\n\n Kaste<\/a><\/p>\n\n\n\n F\u00f6dd som brottsling<\/a><\/p>\n\n\n\n Viktiga samtal<\/a><\/p>\n\n\n\n Ett f\u00f6rlovat land<\/a><\/p>\n\n\n\n Att prata med fr\u00e4mlingar<\/a><\/p>\n\n\n\n Hur man vinner v\u00e4nner och p\u00e5verkar m\u00e4nniskor<\/a><\/p>\n\n\n\n Hoppets dj\u00e4rvhet<\/a><\/p>\n\n\n\n Sv\u00e5ra samtal<\/a> <\/p>\n\n\n\n Gandhi<\/a><\/p>\n\n\n\n Malcolm X:s sj\u00e4lvbiografi<\/a><\/p>\n\n\n\n Martin Luther Kings sj\u00e4lvbiografi<\/a><\/p>\n\n\n\n Om tyranni<\/a><\/p>\n\n\n\n Den l\u00e5nga v\u00e4gen till frihet<\/a><\/p>\n\n\n\n Emotionell intelligens<\/a><\/p>\n\n\n\nSynopsis<\/h2>\n\n\n\n
Robin DiAngelos perspektiv<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 1 - Utmaningarna med att tala med vita m\u00e4nniskor om rasism<\/h2>\n\n\n\n
\n
Kapitel 2 - Rasism och vit \u00f6verh\u00f6ghet <\/h2>\n\n\n\n
\n
Kapitel 3 - Rasism efter medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 4 - Hur p\u00e5verkar ras de vitas liv?<\/h2>\n\n\n\n
\n
Kapitel 5 - Det bin\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llandet bra\/d\u00e5ligt<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 6 - Anti-svarthet<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 7 - Rasistiska utl\u00f6sare f\u00f6r vita m\u00e4nniskor <\/h2>\n\n\n\n
\n
Skillnaden mellan rasistiska f\u00f6rdomar\/diskriminering och rasism<\/h3>\n\n\n\n
Kapitel 8 - Resultatet: Vit br\u00e4cklighet<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 9 - Vit br\u00e4cklighet i praktiken<\/h2>\n\n\n\n
\n
Kapitel 10 - Vit br\u00e4cklighet och reglerna f\u00f6r engagemang <\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 11 - Vita kvinnors t\u00e5rar<\/h2>\n\n\n\n
Kapitel 12 - Vart tar vi v\u00e4gen h\u00e4rifr\u00e5n?<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n
Betyg<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nPDF, gratis ljudbok och animerad sammanfattning av White Fragility<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nSammanfattningar av relaterade b\u00f6cker<\/h2>\n\n\n\n
![\"Sammanfattning](\"https:\/\/www.getstoryshots.com\/wp-content\/uploads\/white-fragility-pdf-summary-review-robin-diangelo-free-audio-book-storyshots-malcolm-gladwell-1024x1024.png\")
<\/figure>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"