Det otänkbara boksammanfattning och recension | Amanda Ripley
"Det otänkbara: Who Survives When Disaster Strikes - and Why" är en bok skriven av Amanda Ripley, journalist och undersökande reporter. Boken utforskar människors psykologi och beteende i kristider, som naturkatastrofer och terroristattacker, och undersöker vilka faktorer som påverkar vem som överlever och vem som inte gör det.
Boken är uppdelad i tre delar. Den första delen, "The Mind of Disaster", handlar om de psykologiska och fysiologiska reaktioner som människor har under en kris. Ripley utforskar begreppet "överlevnadsläge", som är kroppens automatiska reaktion på fara, och hur det påverkar beslutsfattande och beteende. Hon tittar också på den roll som rädsla och panik spelar för överlevnad och hur människor ofta fattar beslut som är skadliga för deras överlevnad.
I den andra delen, "The Culture of Safety", undersöker Ripley den roll som kultur, utbildning och förberedelser spelar för överlevnad. Hon tittar på exempel på katastrofer i olika delar av världen, som terroristattackerna den 11 september 2001 i USA och tsunamin 2004 i Asien, och hur den kulturella och sociala kontexten för varje katastrof påverkade hur människor reagerade och resultatet. Hon undersöker också hur organisationer och samhällen bättre kan förbereda sig för katastrofer genom utbildning och träning.
Den tredje delen av boken, "The Power of Training", handlar om de metoder och tekniker som har utvecklats för att hjälpa människor att överleva i kriser. Ripley undersöker vetenskapen om "mänskliga faktorer", som är studiet av hur människor interagerar med teknik och system, och hur denna kunskap kan användas för att förbättra katastrofberedskap och katastrofinsatser. Hon undersöker också begreppet "situationsmedvetenhet", dvs. förmågan att förstå och reagera på den aktuella situationen, och hur utbildning kan hjälpa människor att utveckla denna förmåga.
Genom hela boken drar Ripley nytta av forskning och intervjuer med experter inom psykologi, katastrofhantering och räddningsinsatser, samt överlevande och vittnen till katastrofer, för att ge en heltäckande bild av vetenskapen om överlevnad. Syftet med boken är att hjälpa läsarna att förstå de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppstår under en kris och hur den kan övervinnas samt vad som kan göras för att bättre förbereda sig för och reagera på framtida katastrofer.
- "Överlevnadsläge": Ripley förklarar att när kroppen befinner sig i överlevnadsläge prioriterar den vissa funktioner, till exempel kamp- eller flyktresponsen, på bekostnad av andra, till exempel rationellt tänkande. Detta innebär att kroppen fokuserar på fysisk överlevnad snarare än att fatta rationella beslut. När människor befinner sig i överlevnadsläge kan de uppleva förändringar i sin tidsuppfattning samt ökade sinnen, t.ex. förbättrad hörsel och syn. Detta förhöjda tillstånd kan dock också leda till dåligt beslutsfattande, till exempel att man fryser i en farlig situation eller springer in i faran i stället för bort från den.
- Rädsla och panik: Författaren förklarar att rädsla och panik ofta kan leda till dåliga beslut och hindra överlevnad under en kris. I panik kan människor till exempel fatta impulsiva beslut, som att springa mot en utgång i stället för bort från en brand, eller bli paralyserade och oförmögna att vidta åtgärder. Ripley lyfter också fram de sätt på vilka människor kan lära sig att hantera sin rädsla och panik, till exempel genom träning och förberedelser. Genom att öva övningar och simuleringar och förbereda sig för olika scenarier kan människor bli mer bekanta med hur de ska reagera i en kris och minska rädsla och panik.
- Kultur och sammanhang: Ripley undersöker den roll som kultur, utbildning och förberedelser spelar för överlevnad och visar hur olika kulturer och sociala sammanhang kan påverka hur människor reagerar och hur en kris slutar. Hon förklarar till exempel hur säkerhetskulturen i Japan hjälpte många människor att överleva tsunamin 2011, medan bristen på säkerhetskultur i USA bidrog till det höga antalet dödsfall under attackerna den 11 september 2001. Hon förklarar också hur organisationer och samhällen bättre kan förbereda sig för katastrofer genom utbildning och träning, genom att skapa en säkerhetskultur och en känsla av gemensamt ansvar.
- Mänskliga faktorer: Författaren undersöker vetenskapen om "mänskliga faktorer", vilket är studiet av hur människor interagerar med teknik och system, och hur denna kunskap kan användas för att förbättra katastrofberedskap och katastrofinsatser. Forskningen om mänskliga faktorer hjälper till att förstå hur man kan utforma system som är mer intuitiva, enklare och lättare för människor att använda under en kris. Ripley visar hur system som är svåra eller förvirrande att använda kan leda till misstag och olyckor, och hur enkla designförändringar kan förbättra säkerheten.
- Situationsmedvetenhet: Ripley utforskar begreppet "situationsmedvetenhet", som är förmågan att förstå och reagera på den aktuella situationen. Hon förklarar att om man har en god förståelse för vad som händer runt omkring en, kan förutse potentiella faror och vet hur man ska reagera kan man avsevärt förbättra sina överlevnadschanser. Hon förklarar också att utbildning kan hjälpa människor att utveckla denna förmåga genom att lära dem att bedöma risker, upptäcka potentiella faror och fatta beslut utifrån den aktuella situationen.
- Utbildning och förberedelser: Författaren lyfter fram betydelsen av träning och förberedelser för överlevnad och visar hur organisationer och individer kan förbättra sina chanser till överlevnad genom träning, övningar och simuleringar. Genom att vara bekant med nödrutiner, veta hur man använder utrustning och kunna reagera snabbt i en nödsituation är människor bättre förberedda för att överleva. Ripley förklarar också hur träning bidrar till att bygga upp självförtroende och minska rädsla, panik och dåligt beslutsfattande i en krissituation.
- Att förstå vetenskapen om överlevnad: Genom hela boken drar Ripley nytta av forskning och intervjuer med experter inom psykologi, katastrofhantering och räddningsinsatser, samt överlevande och vittnen till katastrofer, för att ge en heltäckande bild av vetenskapen om överlevnad. Hon förklarar att förståelsen av de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppstår under en kris kan hjälpa människor att övervinna dem och att förbereda och träna sig inför framtida katastrofer. Genom att lära oss av tidigare katastrofer kan vi förbättra våra chanser att överleva i framtida kriser.
Betyg
Hur skulle du bedöma den här boken?