Philosophy of Cognitive Behavioural Therapy Boksammanfattning och recension | Donald Robertson

Stoisk filosofi som rationell och kognitiv psykoterapi

Livet är hektiskt. Har Filosofin bakom kognitiv beteendeterapi stått på din läslista? Lär dig de viktigaste insikterna nu.

Vi skrapar bara på ytan här. Om du inte redan har Donald Robertsons populära bok om filosofi och samhällsvetenskap, beställ den. här för att få reda på de saftiga detaljerna.

Introduktion

"The Philosophy of Cognitive Behavioural Therapy" är en bok som utforskar förhållandet mellan stoisk filosofi och kognitiv beteendeterapi (CBT). KBT är en typ av psykoterapi som används för att behandla psykiska problem som depression och ångest. Den fokuserar på att ändra tankemönster för att ändra beteende.

I den här boken drar Robertson nytta av den stoiska filosofins urgamla visdom för att förklara hur KBT fungerar. Han förklarar hur dagens kognitiva tekniker bygger på principer som utvecklades av tidiga grekiska filosofer som Epiktetus och Marcus Aurelius för över två tusen år sedan. Författaren undersöker också aktuell forskning inom neurovetenskap, som stöder dessa teorier om våra tankars makt över våra känslor och beteenden. 

Den här boken är idealisk för alla som vill förstå varför KBT fungerar så bra vid behandling av psykiska problem, oavsett om du är någon som vill få hjälp själv, en terapeut som vill ha nya insikter i sin praktik eller helt enkelt är nyfiken på vad som ligger bakom denna populära form av psykoterapi idag.

Om Donald Robertson

Donald Robertson är en kognitiv beteendeterapeut, författare och utbildare som har skrivit mycket om skärningspunkten mellan stoisk filosofi och kognitiv beteendeterapi (CBT).

Robertson har en bakgrund inom filosofi och har studerat de gamla stoiska filosoferna Epictetus och Marcus Aurelius på djupet. Han har också utbildats i KBT och har stor erfarenhet av att använda detta tillvägagångssätt för att hjälpa människor att övervinna en rad olika psykiska problem.

Förutom denna bok har Robertson skrivit flera andra böcker om stoicism och KBT, bland annat "Utövandet av kognitiv beteendeterapi: En guide för praktikern," "Filosofin bakom kognitiv beteendeterapi: En motivering för en förenhetligning," och "Det stoiska livet: Känslor, plikter och öde." Han har också skrivit många artiklar och hållit föreläsningar om dessa ämnen.

StoryShot #1: Filosofi och kognitiv beteendeterapi

I den första delen får läsaren en introduktion till vad KBT handlar om och en översikt över några viktiga idéer om KBT. Detta innefattar en titt på hur KBT har utvecklats från gamla stoiska filosofier till dagens moderna metoder, t.ex. de som används av Aaron Beck och Albert Ellis. Man tittar också på de olika typer av terapier som används inom ramen för CBT, t.ex. exponeringsterapi eller rationell emotiv beteendeterapi (REBT). 

Kognitiv beteendeterapi (CBT) är en form av psykoterapi som syftar till att hjälpa individer att identifiera och ändra negativa tanke- och beteendemönster. I boken "Filosofi om kognitiv beteendeterapi," utforskar författaren Donald Robertson den bakomliggande filosofin bakom KBT och hur den kan tillämpas på olika psykiska problem.

Enligt Robertson bygger KBT på tanken att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade och påverkar varandra. Genom att ändra negativa tankar och beteenden kan vi därför förbättra vårt känslomässiga välbefinnande. KBT innehåller också inslag av behaviorism, som betonar inlärningens och konditioneringens roll när det gäller att forma våra tankar och handlingar.

En viktig aspekt av KBT är användningen av "läxor", där personer ombeds att träna specifika tekniker eller beteenden utanför terapisessionerna för att förstärka sina framsteg. Detta bidrar till att bygga upp självkänsla och en känsla av att ha åstadkommit något. 

Robertson diskuterar också betydelsen av mindfulness i KBT, där man lär sig att vara närvarande i ögonblicket och att acceptera sina tankar och känslor utan att döma dem. Detta bidrar till att minska negativt självprat och öka självmedkänslan.

Sammantaget syftar KBT till att ge individer möjlighet att ta kontroll över sina egna tankar och beteenden för att förbättra sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande. 

StoryShot #2: Rationella känslor i stoicism och KBT

Stoicism och kognitiv beteendeterapi (CBT) delar en grundläggande övertygelse om att rationellt tänkande och känslor kan hanteras genom en förståelse av de underliggande orsakerna och effekterna.

Enligt stoicismen är rationella känslor sådana som är baserade på förnuft och dygd och som överensstämmer med våra värderingar och principer. Detta innebär att våra känslor bör vara i linje med det som vi har kontroll över, t.ex. våra egna tankar och handlingar, och bör inte påverkas av yttre omständigheter som ligger utanför vår kontroll. En rationell känsla kan till exempel vara att vara tacksam för de saker vi har, snarare än att vara avundsjuk på vad andra har.

Inom KBT är begreppet rationella känslor liknande. Målet med kognitiv omstrukturering är att identifiera och ifrågasätta negativa tankar och uppfattningar som kan bidra till negativa känslor och ersätta dem med mer realistiska och rationella tankar. Detta kan hjälpa individer att bättre förstå och hantera sina känslor och att reagera på utmanande situationer på ett mer anpassningsbart och hälsosamt sätt.

Både stoicism och KBT syftar till att förstå de underliggande processer som bidrar till våra känslor och att använda denna förståelse för att ändra våra reaktioner.

StoryShot #3: Verktyg och tekniker för att utveckla rationella känslor

KBT används för att behandla ett stort antal psykiska problem, t.ex. ångest, depression och fobier. 

Stoicism:

1. Filosofisk kontemplation: Att ägna sig åt filosofisk kontemplation och självrannsakan kan hjälpa individer att utveckla en djupare förståelse för sina värderingar och övertygelser och att identifiera och utmana irrationella tankemönster som kan bidra till negativa känslor.
2. Mindfulness: Att utöva mindfulness, dvs. att vara närvarande i stunden och acceptera tankar och känslor utan att döma dem, kan hjälpa individer att utveckla ett mer rationellt och accepterande förhållningssätt till sina känslor.
3. Bekräftelser och visualisering: Användning av affirmationer och visualiseringstekniker kan hjälpa individer att förstärka positiva övertygelser och att utveckla en mer rationell och positiv syn på livet.

KBT:

1. Mindfulness-tekniker: Inom KBT kan mindfulness-tekniker som mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) och acceptans- och engagemangsterapi (ACT) hjälpa individer att utveckla ett mer accepterande och medkännande förhållningssätt till sina känslor.
2. Beteendeaktivering: Beteendeaktivering innebär att identifiera och öka aktiviteter som är roliga och meningsfulla för att förbättra humöret och minska negativa känslor.
3. Problemlösning: Att lära individer problemlösningsförmåga kan hjälpa dem att utveckla mer anpassningsbara och rationella sätt att hantera utmaningar och svårigheter.

Robertsons bok ger en omfattande översikt över filosofin bakom KBT och hur den effektivt kan tillämpas på en rad olika psykiska problem.

StoryShot #4: Våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade 

 KBT erkänner att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade och påverkar varandra. Negativa tankar kan till exempel leda till negativa känslor som i sin tur kan leda till ohälsosamma beteenden. Genom att förstå detta samband kan vi arbeta för att förändra negativa tankemönster som kan bidra till vårt känslomässiga lidande. Om vi till exempel har en negativ tanke som "Jag är ett misslyckande" kan vi känna oss ängsliga eller deprimerade. Genom att utmana och ändra denna tanke till något mer realistiskt, som till exempel "Jag kanske har gjort ett misstag, men det gör mig inte till ett misslyckande", kan vi förbättra vårt känslomässiga välbefinnande.

StoryShot #5: Negativa tankar och beteenden kan ändras 

KBT hjälper individer att identifiera och ändra negativa tankar och beteenden som kan bidra till deras psykiska problem. Tekniker som kognitiv omstrukturering, där individer lär sig att utmana och ändra negativa tankemönster, och beteendeexperiment, där individer testar nya, hälsosamma beteenden, kan vara effektiva för att hjälpa individer att utveckla mer adaptiva sätt att tänka och bete sig.

StoryShot #6: Inlärning och konditionering spelar en roll för att forma våra tankar och handlingar

KBT innehåller delar av behaviorismen, som betonar inlärningens och konditioneringens roll när det gäller att forma våra tankar och handlingar. Om vi till exempel har lärt oss att hantera stress genom att äta för mycket kan detta bli ett negativt tanke- och beteendemönster som vi använder oss av när vi känner oss stressade. Genom att förstå hur vi har lärt oss dessa tanke- och beteendemönster kan vi arbeta för att ändra dem och utveckla sundare strategier för att hantera situationen.

StoryShot #7: Läxor kan förstärka framsteg

I KBT ingår ofta läxor, där personer ombeds att träna specifika tekniker eller beteenden utanför terapisessionerna för att förstärka sina framsteg. Detta bidrar till att bygga upp självkänsla och en känsla av att ha åstadkommit något, samt att ge ett strukturerat sätt för individer att fortsätta öva på de färdigheter och tekniker de lärt sig i terapi.

StoryShot #8: Mindfulness kan minska negativt självprat och öka självmedkänsla 

I KBT betonas vikten av mindfulness, där man lär sig att vara närvarande i stunden och att acceptera sina tankar och känslor utan att döma dem. Detta kan bidra till att minska negativt självprat och öka självmedkänslan. Genom att lära sig att acceptera våra tankar och känslor i stället för att döma oss själva hårt kan vi utveckla ett mer medkännande och förstående förhållande till oss själva.

StoryShot #9: Stärkande är en viktig aspekt av KBT

Syftet med KBT är att ge individer möjlighet att ta kontroll över sina egna tankar och beteenden för att förbättra sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande. Detta hjälper individer att känna sig mer kontrollerade över sina liv och att utveckla hälsosamma copingstrategier. Genom att lära sig att identifiera och ändra negativa tanke- och beteendemönster kan individer ta en aktiv roll i att förbättra sin egen psykiska hälsa.

StoryShot #10: KBT kan tillämpas på en mängd olika psykiska problem 

Robertsons bok diskuterar det breda spektrum av psykiska problem som KBT kan tillämpas effektivt på, inklusive ångest, depression, ätstörningar och missbruk. Genom att fokusera på de underliggande tankemönster och beteenden som bidrar till dessa problem kan KBT hjälpa individer att göra varaktiga förändringar och förbättra sitt allmänna välbefinnande. När det gäller ångest kan KBT till exempel hjälpa individer att identifiera och utmana negativa tankar som bidrar till deras ångest och att utveckla hälsosamma copingstrategier för att hantera sin ångest på ett mer anpassningsbart sätt.

StoryShot #11: Autosuggestion, premeditation och retrospektion

Autosuggestion, premeditation och retrospektion är alla tekniker som stoikerna använder för att odla känslomässig motståndskraft.

• Autosuggestion är en process där man använder positiva självprat eller affirmationer för att påverka sina tankar, känslor och beteenden. Det kan handla om att upprepa positiva uttalanden för sig själv för att förstärka positiva övertygelser och beteenden. Autosuggestion används ofta som en teknik för att förbättra självförtroende, motivation och prestation.
• Premeditation är att tänka framåt och överväga de potentiella resultaten och konsekvenserna av ens handlingar. Inom stoicismen innebär premeditation att man mentalt övar in relevanta uttalanden eller maximer för att förbereda sig för utmanande situationer. Detta kan hjälpa individer att bli mer motståndskraftiga och bättre på att hantera stress och motgångar.
• Retrospektivitet är en praxis där man granskar och reflekterar över händelser i det förflutna, särskilt över sina egna handlingar och beteenden. Inom stoicismen innebär retrospektion att man går igenom varje dags händelser innan man lägger sig och frågar sig själv vad som gjordes bra, vad som gjordes dåligt och vad som skulle kunna göras annorlunda nästa gång. Detta kan hjälpa individer att lära sig av sina erfarenheter och göra positiva förändringar i framtiden.

StoryShot #12: Stoicism och tredje vågens KBT

Stoicism och tredje vågens kognitiv beteendeterapi (CBT) delar en grundläggande tro på vikten av att utveckla en förståelse för orsakerna till våra känslor och beteenden. Medan andra vågens KBT i hög grad bygger på stoiska idéer, hämtar tredje vågens KBT-strategier, t.ex. Acceptance and Commitment Therapy (ACT), sin inspiration mer från buddhistisk filosofi. 

Många av de viktigaste idéerna i den tredje vågens KBT kan dock hittas i stoicismen, till exempel vikten av mindfulness och medvetenhet i det nuvarande ögonblicket, klargörande av värderingar, engagerat handlande och erkännandet av flera dimensioner av jaget. Genom att utforska likheterna mellan stoicism och tredje vågens KBT är det möjligt att få en större förståelse för hur dessa metoder kan hjälpa individer att utveckla känslomässig motståndskraft och leva ett tillfredsställande liv.

Slutsammanfattning och granskning

Kognitiv beteendeterapi (CBT) är en form av psykoterapi som syftar till att hjälpa individer att identifiera och ändra negativa tanke- och beteendemönster. Den bygger på tanken att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade och påverkar varandra. KBT innehåller delar av behaviorismen och använder läxor för att hjälpa individer att förstärka sina framsteg och bygga upp sin självkänsla. Den innehåller också mindfulness, där individer får lära sig att vara närvarande i stunden och acceptera sina tankar och känslor utan att döma dem.

Stoicism och KBT delar övertygelsen att rationellt tänkande och känslor kan hanteras genom att förstå deras underliggande orsaker och effekter. Inom stoicismen är rationella känslor baserade på förnuft och dygd och överensstämmer med våra värderingar och principer. I KBT är målet att identifiera och utmana negativa tankar och övertygelser som kan bidra till negativa känslor och ersätta dem med mer realistiska och rationella tankar.

Det finns olika verktyg och tekniker som kan användas för att utveckla rationella känslor inom både stoikism och KBT. Inom stoicismen kan dessa inkludera filosofisk kontemplation, mindfulness, affirmationer och visualisering. Inom KBT kan teknikerna omfatta mindfulness, kognitiv omstrukturering och exponeringsterapi.

Målet med att utveckla rationella känslor är att hjälpa individer att bättre förstå och hantera sina känslor och reagera på utmanande situationer på ett mer anpassningsbart och hälsosamt sätt. Detta kan leda till bättre psykisk hälsa och välbefinnande.

Betyg

Vi betygsätter denna bok med 4,2/5.

PDF, gratis ljudbok, infografik och animerad boksammanfattning 

Detta var toppen av isberget. Om du vill gå in på detaljerna och stödja Donald J. Robertson kan du beställa den. här eller få ljudboken gratis.

Gillade du det du lärde dig här? Dela det för att visa att du bryr dig och låt oss veta genom att kontakta vår support.

Är du ny på StoryShots? Få PDF-, ljudboks- och animerade versioner av denna sammanfattning av The Philosophy of Cognitive Behavioural Therapy (Filosofi om kognitiv beteendeterapi): Stoisk filosofi som rationell och kognitiv psykoterapi och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Apple, The Guardian, FN och Google har nämnt appen som en av världens bästa läs- och inlärningsappar.

Sammanfattningar av relaterade böcker

• Den dagliga stoikern av Ryan Holiday
• Egot är fienden av Ryan Holiday
• Meditationer av Marcus Aurelius