Sammanfattning och infografik om Homo Deus | Yuval Noah Harari
Avslöja mänsklighetens framtid i Yuval Noah Hararis "Homo Deus", en sammanfattning där teknik och biologi smälter samman - är du redo att bli gud över ditt eget öde? 🤖🌟🚀
96% av de svarande i en Pew Research-studie säger att de tror att vi har utvecklats på något sätt. Världen utvecklas snabbare än någonsin tidigare.
I Homo Deus tar Yuval Noah Harari en omfattande titt på mänsklighetens framtid. Fortsätt läsa för att få de tio viktigaste slutsatserna från Homo Deus av Yuval Noah Harari.
Introduktion
I Homo Deus utforskar Yuval Noah Harari mänsklighetens framtid och våra möjliga nästa steg som art. Han undersöker också vår kopplingar till evolutionen.
Han gör detta genom att titta på våra tidigare och nuvarande banor och sedan dra slutsatser om vart vi kan vara på väg. Även om han erbjuder flera möjliga framtidsutsikter för oss är han tydlig med att det enda vi kan vara säkra på är förändring - och mycket av den.
Yuval Noah Hararis perspektiv
Med Homo Deus väcker Harari djupa tankar och funderingar kring vår historia. Han kastar också ljus över vårt samhälles framtid. Om du har läst Sapiens av Yuval Noah HarariDu vet att författarens skrivande bygger på hans studier av historiska analyser och fakta.
Yuval Noah Harari är professor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Professor Harari har specialiserat sig på militär- och medeltidshistoria. Han är också filosof och bästsäljande författare.
Sammanfattning av Homo Deus
I Dr Hararis bok Homo Deus undersöker författaren tidigare och framtida metoder för evolutionen. Den utforskar vad som händer när mytologi smälter samman med avancerad teknik. Han tar också upp de överhängande hoten från liberalismen.
Doktorn spekulerar också om en större kosmisk plan. I spekulationerna ger han en glimt av framtiden och tekniken. I framtiden kommer religionen Dataism att ersätta traditionell tro genom att skapa Home Deus.
Homo Deus Betydelse
"Homo" är den latinska termen för människor och "Deus" är den latinska termen för Gud. Homo Deus handlar om de förmågor som människan förvärvat genom sin existens. Det omfattar också vår utveckling som en dominerande art.
I Homo Deus beskriver Harari våra nuvarande förmågor och prestationer. Han spekulerar också om sin vision av samhället i framtiden. I sin text berör han filosofiska frågor som individualism, humanism, transhumanism och dödlighet.
StoryShot #1: De största bekymren för mänskligheten
Genom tiderna har samhället haft tre stora problem. Dessa bekymmer är bland annat följande:
- Epidemier
- Hungersnöd
- Krig
Människor har ständigt bett till sina gudar om dessa frågor. De har också skapat sociala system och verktyg för att hantera dessa problem. Ändå fortsätter människor att gå under på grund av samma problem.
Många profeter och intellektuella hävdar att dessa tre problem är en del av Guds plan för mänskligheten. Dessutom hävdar de att de inte kommer att försvinna.
När samhället nu går in i det tredje årtusendet har vi blivit bättre på att kontrollera dessa faror. Vi har inte eliminerat dem, men de har blivit mer hanterbara.
Våra farhågor under de senaste åren
Ekonomisk, teknisk och politisk tillväxt har gett mänskligheten ett skyddsnät under hela det senaste århundradet. Den har skyddat oss från fattigdom.
I vissa delar av världen råder fortfarande hungersnöd. Den är dock sällsynt.
Oftast beror hungersnöd på dålig politik snarare än på naturkrafter. Faktum är att överätning är ett mycket större samhällsproblem än hungersnöd. Forskare förutspår att över hälften av världens befolkning kommer att vara överviktiga år 2030.
Dessutom har vi blivit mer sårbara för infektionssjukdomar under det senaste århundradet. Trots detta har farsoter minskat drastiskt på grund av förbättrad medicin och hygien.
StoryShot #2: Ekosystemets fiender
Samhället har blivit alltmer medvetet om ekologiska frågor sedan 70-talet. Sedan dess har populationerna av vilda djur minskat med 50%.
Många människor tror att domesticerade djur har det bättre än vilda djur. Trots detta är det samma öde för dem, oavsett om de lever i en tam eller naturlig miljö.
Samhället har tagit kontroll över de domesticerade djuren. På så sätt har man ignorerat deras grundläggande behov och känslor.
Däggdjur kan inte leva enbart på föda. De behöver också känslomässigt engagemang.
Då och nu
Folket i det gamla Kina, Egypten och Rom hade endast grundläggande kunskaper om vetenskapliga ämnen. Till dessa ämnen hör kemi, biologi, epidemiologi och zoologi. Deras förmåga att hantera djur och sjukdomar var därför begränsad.
Nu har den moderna vetenskapen avslöjat dess hemligheter. Antibiotika, luftkonditionering, bekämpningsmedel och vacciner har förändrat vårt förhållande till ekosystemet. Nu kan människan fylla burar med djur för att producera kött och mjölk.
På senare tid har människor dock börjat tänka om när det gäller vårt förhållande till djuren. Som ett resultat av detta har det sätt på vilket vi umgås med djur fått betydande kritik. Kritikerna anser att slakt av djur är detsamma som att maskiner utnyttjar och dödar människor eftersom de har mindre värde.
I detta skede har samhället mindre att oroa sig för när det gäller naturkatastrofer. Samhället självt är dock ett påtagligt hot.
Med tiden har människan förändrat ekosystemet på ett oåterkalleligt sätt. De skador som lämnats kvar är värre än de effekter som utplånade dinosaurierna.
StoryShot #3: Illusionen om det eviga livet
Som Homo sapiens är vi utan tvekan den starkaste och smartaste arten i världen. Vi är överlägsna alla arter och våra liv är mer värdefulla än djurens.
Som människor har vi gärna övertygat oss själva om att vi har en unik gnista. Med andra ord har vi någon överlägsen egenskap som berättigar till privilegierad status.
Traditionellt sett tror monoteister att endast människor har eviga själar. Våra själar går vidare till frälsning eller fördömelse. Under tiden förfaller kroppen.
Samtidigt tror monoteister inte att djur har eviga själar. När de dör blir de ingenting.
Begreppet själen lever vidare i våra ekonomiska, juridiska och politiska system. Ändå finns det inga vetenskapliga bevis för att stödja denna tro.
Vetenskapen och den mänskliga själen
Vetenskapen ifrågasätter den mänskliga själens verklighet. För det första finns det inga bevis för att själar existerar. Dessutom motsäger begreppet själen den principer för evolutionen.
Endast en liten andel av de tillfrågade amerikanerna tror att människan har utvecklats genom naturligt urval och utan gudomlig inblandning. I dag undervisar skolorna knappt i evolution. Ändå föredrar religiösa förespråkare att skolorna inte undervisar i ämnet alls, utan enbart håller sig till begreppet kreationism.
Evolutionen motbevisar idén om att själen är evig. Kreationister tror också att själen är oföränderlig.
Ständig förändring är en viktig del av evolutionsteori. Därför kan evolutionen inte skapa eviga varelser.
StoryShot #4: Djur och Homo Sapiens
Djuren lever i dualitet. De är medvetna om sina upplevelser och känslor. De upplever till exempel känslor som rädsla, begär och glädje.
Människor har dock en tredubbel verklighet. De har önskningar och känslor och äger materiella ting. Livet som människa består också av gudar, pengar och andra element.
Historia och mytologi
Förr i tiden försörjde jordbrukarna tusentals städer och arméer. De bevarade myter genom att föra berättelser vidare muntligt genom generationer. Ofta lade bönderna in sina egna idéer i berättelserna om sina gudar.
Egyptierna betraktade till exempel faraon som mer än en gudomlig figur. Faraon var en riktig gud.
I deras ögon var den verkliga härskaren över Nilen dock en inbillad farao. Denna farao levde i de legender som spreds bland egyptierna.
Före det skrivna ordet var människors berättelser lika långa som någons förmåga att memorera. Med hjälp av skrift kan vi dock bevara långa och komplexa berättelser. Denna förmåga har gjort det möjligt att organisera hela samhällen på ett algoritmiskt sätt.
StoryShot #5: Ändrade uppfattningar
I samhället är berättelser grunden för våra övertygelser. Med tiden har berättelser om nationer och gudar blivit oerhört populära. Så mycket att de har börjat dominera den objektiva verkligheten.
Människorna fokuserade sina ansträngningar på att förhärliga dessa imaginära varelser på grund av blind tro. Vissa människor anser dock att vetenskapen bildar en annan sorts myt. De tror att människornas tro på vetenskapen är som samhällenas gamla tro på gudar.
Vetenskapen är dock mer än en bro mellan människor. Inom religionen tror människor att Gud hjälper dem som hjälper sig själva. Med andra ord finns Gud inte, men tron driver människor att åstadkomma saker.
Omvänt hjälper vetenskapen även dem som väljer att inte hjälpa sig själva. Den kan bota sjukdomar, oavsett om någon tror på det eller inte.
StoryShot #6: Det universella systemet
Fram till de senaste åren ansåg de flesta människor att människorna var en del av det universella systemet. Stora gudar och naturens eviga regler övervakade systemet. Det fanns inget sätt för människor att påverka det.
Detta system gav människans liv en mening. Men det begränsade också vår makt. I själva verket var människor som aktörer i en berättelse.
Dialogen och livsberättelsen gav dem mening men begränsade deras möjligheter att utföra sina uppgifter. Om något tragiskt inträffade fann de trygghet i det faktum att saker och ting händer av en anledning.
I dag förnekar dock moderna människor tron på ett universellt system. Världen tror inte längre på ett förutbestämt manuskript.
StoryShot #7: Att vara människa
Moderniteten ger människan makt. De kan förkasta de gemensamma systemen som de flesta människor förlitar sig på för att få en mening. Det är dock omöjligt att hålla ordning utan mening.
Moderna konstnärliga, religiösa och politiska system har försökt hitta en djupare mening med livet. De avviker dock från kosmiska system.
Det finns ingen som begränsar mänsklighetens kraft. Ändå är de övertygade om att deras liv har en djup mening.
Under de senaste århundradena har humanismen gett mening åt meningslösa liv. Den är ett krigsfartyg för mänskligheten där människan spelar Guds roll. Ändå stöder den inte att man ska förlora tron på Gud utan i stället få en tro på mänskligheten.
StoryShot #8: Individuell frihet
Vetenskap är inte en studie av värde. Den kan inte avgöra om liberalismen har rätt i att ge frihet företräde framför jämlikhet. Vetenskapen kan inte heller betrakta individen framför kollektivet.
I motsats till liberalismen arbetar religionen med vad den anser vara fakta och abstrakt tänkande. Dessa trosuppfattningar håller inte mot vetenskapen.
Liberaler värdesätter individuell frihet högt. De är säkra på att människor har en fri vilja.
Liberalismen uppmuntrar människor att göra det som får dem att må bra och följa sin passion. Men vetenskapen säger något annat.
I stället för fri vilja pekar forskarna på hormoner, gener och neuroner som följer biologiska lagar. På detta sätt står vetenskapen i konflikt med liberalismen.
StoryShot #9: Religionens användbarhet
Framtidens religioner kommer inte att komma från grottor eller religiösa skolor som tidigare. De kommande religionerna, spekulerar Harari, kommer att komma från forskningslaboratorier.
Snart kan vetenskapliga religioner dyka upp och bli dominerande. De skulle kunna lova frälsning genom biologi och teknik.
Idag är kristendomen och islam mycket populära. Silicon Valley väcker dock lika mycket intresse som dessa religioner.
Nu lovar forskarna att uppfylla människors behov med sina avslöjanden. Människor kan finna fred, evigt liv och lycka genom tekniken, saker som människor en gång sökte i religionen.
StoryShot #10: Religion och teknik
I motsats till vad som sägs i begreppet digital minimalismDataismen är en ny religiös skola. Det är en datareligion.
Enligt denna tro består universum av dataflöden. Värdet av varje händelse eller enhet varierar beroende på vad som bidrar till databehandlingen.
Dataismen kommer från Charles Darwins och Alan Turings verk. Den hävdar att matematiska regler gäller för biokemiska och elektroniska algoritmer. Som ett resultat av detta avlägsnar dataismen alla barriärer mellan djur, människor och maskiner.
Dataism och vår framtid
Forskare och intellektuella anser att dataismen är en bred teori som omfattar alla vetenskapliga discipliner. Den ger forskarna ett enhetligt språk och undanröjer akademiska klyftor.
Den tar också bort disciplinära gränser från upptäckter. Dataism vänder dessutom på den vanliga inlärningspyramiden.
De som tror på dataism hävdar att samhället inte längre kan hantera det enorma flödet av data. Därför kan de inte längre hämta information eller kunskap från dem.
Biologi och datavetenskap utgör grunden för dataismen. Biologin är dock den viktigaste delen av disciplinen. Om biologin tar till sig dataismen kan det leda till en radikal förändring av livets natur.
Sammanfattning av Homo Deus
I Homo Deus ger Yuval Noah Harari ett uppriktigt perspektiv på vart mänskligheten kan vara på väg härnäst. I Homo Deus utforskar Yuval Noah Harari särskilt tanken att samhället snart kommer att bli en art av varelser som inte längre är utlämnade till det naturliga urvalet. I stället kan vi aktivt styra vår egen utveckling genom genteknik och andra tekniska ingrepp.
Infografik
Få den infografiska sammanfattningen av Homo Deus och hundratals andra bästsäljande böcker om StoryShots app.
Betyg
Vad tycker du om Homo Deus baserat på denna sammanfattning?
Vad lärde du dig av Homo Deus? Vad var din favorit? Finns det någon viktig insikt som vi missade? Kommentera nedan eller twittra till oss @storyshots.
