Enlightenment Now Sammanfattning, recension och citat | Steven Pinker

Livet är hektiskt. Har Upplysning nu samlat damm i din bokhylla? Ta istället med dig de viktigaste idéerna nu.

Vi skrapar bara på ytan här. Om du inte redan har boken, beställ den. här eller köp ljudboken gratis för att få reda på de saftiga detaljerna.

Introduktion

Ta reda på varför Bill Gates hänvisar till Upplysning nu som hans nya favoritbok genom tiderna. 

Upplysning nu är Steven Pinkers uppföljning av De bättre änglarna i vår natur. Den senare hävdar att människans liv blir friskare och längre. Världen är nu säkrare, mindre våldsam och rikare. Pinker har identifierat sex stora trender och fem historiska krafter för denna förändring. Den viktigaste är den humanitära revolution som upplysningen och den därmed sammanhängande odlingen av förnuftet medförde. Upplysning nu utvecklar detta argument med hjälp av samhällsvetenskapliga data. Det visar att förnuft, vetenskap och humanism har gett oss en allmän förbättring av människans villkor under senare tid. Humanism är tron på att människor kan leva med hjälp av förnuft snarare än religiös tro. Pinker utforskar förnuftets natur och betydelse mer i sin nästa bok, Rationalitet.

Vi kan använda oss av upplysningens idéer för att förstå saker och ting bättre och lösa klimatförändringen - det största problemet för mänskligheten.

Det finns skäl att vara hoppfull inför framtiden, trots utmaningarna. Världen kan förbättras under många årtionden till om vi håller fast vid upplysningens värderingar.

Det är uppfriskande att tro att världen är en bättre plats och att den kommer att fortsätta att förbättras. Följ med oss för att ta reda på om du håller med om det övergripande temat hopp i Upplysning nu.

Om Steven Pinker

Steven Pinker är en av världens ledande auktoriteter inom visuell kognition och psykolingvistik. Han är två gånger finalist för Pulitzerpriset och medlem av National Academy of Sciences. Time Magazine listade Pinker som en av de "100 mest inflytelserika personerna i världen idag".

Pinker föddes 1954 i en judisk medelklassfamilj i Montreal, Kanada. Hans farföräldrar invandrade till Kanada från Polen och Rumänien och ägde en liten slipsfabrik i Montreal. Hans far var advokat och hans mor var vice rektor på en gymnasieskola. 

Han fick sin BA från McGill University och sin Ph.D. från Harvard. Han har varit professor i psykologi vid MIT och Harvard University. 

Bland hans populära och mycket uppskattade böcker finns The Stuff of Thought, The Blank Slate, Words and Rules, How the Mind Works och The Language Instinct. Han skriver också ofta för New York Times, The New Republic och andra tidskrifter.

StoryShot #1: Upplysningen är en tid då man ifrågasätter, förstår och kritiserar.  

Upplysningen har gett oss en gåva: föreställningen att förnuft och vetenskap kan öka mänsklighetens förmåga att utvecklas. Upplysningens motto, som den tyske filosofen Immanuel Kant förklarade, är "Våga veta!". Dess grundläggande krav är tanke- och yttrandefrihet.

Upplysningstiden, även känd som upplysningstiden, var en filosofisk rörelse i 1700-talets Europa. Man försökte ifrågasätta allting. Utövarna trodde att vi förstår genom att ständigt ifrågasätta. Genom att förstå kan vi hantera all slags kritik. 

Upplysningen stöder förnuftet. Detta har lett till att vissa kritiker har förväxlat upplysningen med det orealistiska påståendet att människor är helt rationella varelser. Men denna uppfattning om perfekta människor är långt ifrån sanningen. Psykologer insisterade på att vi kan hoppas på att övervinna irrationalitet endast genom att påtala dess gemensamma källor. Den medvetna tillämpningen av förnuftet var nödvändig eftersom våra vanliga tankevanor inte är förnuftiga.

Om vi ifrågasätter, försöker förstå och sedan hanterar kritik på samma sätt kan vi se på världen nu och inse att den är en bättre plats. Att lära sig att betrakta världen rationellt är en av de mest värdefulla färdigheter man kan ha. Den här insikten är en otrolig historia som inte är allmänt känd.

Pinker beskriver upplysningens idéer och värderingar med ett centralt motto: Sapere aude. På latin betyder detta ungefär "våga veta".

1. Skäl: Vissa saker i denna värld är fakta och därför inte förhandlingsbara. Vissa saker är sanna, oavsett vad religiösa eller politiska auktoriteter säger.
2. Vetenskap: Vi kan upptäcka fakta om vår tillvaro genom experiment. Vi kan också föra dem vidare till kommande generationer genom strukturerade resonemang.
3. Humanism: Vi är alla inblandade i detta tillsammans. Tribalism och slumpmässiga grupperingar är lika primitiva som voodoo magi.

Pinker beskriver humanism som en icke-teism som syftar till att främja mänskligt välbefinnande. Detta innefattar liv, hälsa, tillfredsställelse, kunskap, frihet, kärlek och rika erfarenheter. Tyvärr anser vissa människor att humanismen är föråldrad och orealistisk.

Mänsklighetens framsteg underskattades tidigare. Detta berodde på att upplysningens ideal (förnuft, vetenskap och humanism) ignorerades. Upplysningens ideal är inspirerande och ädla. De är en anledning att leva med tacksamhet.

I motsats till vad många tror blir vår värld bättre - inte sämre. Fakta talar för sig själva, snarare än retoriska floskler. Tekniken "slösas inte bort på den mest skitdåliga generationen av bortskämda idioter". I stället gör tekniken det möjligt för kommande generationer att upptäcka världen och vidga sina horisonter. I dag befinner vi oss i ett mycket bättre läge än för bara några decennier sedan. Ändå verkar det som om inte många uppmärksammar oss.

StoryShot #2: Det finns tre sätt att förstå: Entropi, evolution, information

Pinker presenterar tre begrepp som är viktiga för att förstå: Entropi, evolution och information. 

Vad är det med den tredubbla kombinationen?

Enligt termodynamikens andra lag är entropi oundviklig. När entropin ökar blir isolerade system mindre strukturerade. Detta fortsätter tills de når en grå jämvikt och stannar där.

Vad betyder entropi i mänskliga angelägenheter?

Det finns en motupplysningsrörelse som anser att mänskligheten inte är unik. Saker och ting blir värre för varje dag. En dag kommer vi alla att falla till samma monotona grå jämvikt av nedgång.

Pinker håller inte med och menar att det är dags att erkänna att mänskligheten "utvecklas".

Vad är orsaken till detta?

Upplysningen har fått oss att inse att vi inte är ett enda isolerat system. I stället är vi en del av en mycket större och mer komplex organism som kallas mänskligheten. Om vi vill fortsätta att göra framsteg måste vi engagera oss ännu starkare i dessa principer.

Vilka bevis behöver du?

Information kommer att avslöja att situationen är mycket bättre än vad den verkar vara.

StoryShot #3: Upplysningen har ökat det globala välståndet

Pinker hävdar att upplysningen ökade rikedomen samtidigt som den minskade fattigdomen och ojämlikheten. Han erbjuder vetenskapliga bevis för att bevisa sin ståndpunkt.

För bara två århundraden sedan levde över 90% av världens befolkning i en skriande fattigdom. Idag är det mindre än 10% av befolkningen. Detta beror på att den globala inkomsten fyrdubblades mellan 1820 och 1900. Pinker hävdar att högre levnadsstandard och ekonomisk frihet är ett resultat av upplysningens principer.

Till och med de fattigaste länderna, som El Salvador och Rwanda, uppvisade en dramatisk tillväxt. Deras inkomster fyrdubblades vart 18:e år.

Argumentet "endast de rika blir rikare" är vanligt mot den globala ekonomiska tillväxten. Pinker kallar det för "fullständigt nonsens". Han hänvisar till det minskande antalet fattiga människor och Kuznets-kurvan för att styrka sin ståndpunkt. Kuznets-teorin, som introducerades i slutet av 1950-talet, förklarar oregelbundenheter i inkomstfördelningen.

Den vetenskapliga revolutionen utlöste snabb innovation och industrialisering på 1500-talet. Den skapade en tidsålder av förnuft, handel, globalt utbyte, nya industrier och tekniker. Den resulterade i en strävan efter rikedom. Denna utveckling var de viktigaste drivkrafterna bakom upplysningstiden.

StoryShot #4: Upplysningen ökar livslängden

"Vad är framsteg? Man kan tycka att frågan är så subjektiv och kulturellt relaterad att den för alltid är obesvarad. I själva verket är det en av de enklare frågorna att besvara. De flesta människor är överens om att livet är bättre än döden. Hälsa är bättre än sjukdom. Livsuppehåll är bättre än hunger. Överflöd är bättre än fattigdom. Fred är bättre än krig. Trygghet är bättre än fara. Frihet är bättre än tyranni. Lika rättigheter är bättre än bigotteri och diskriminering. Läskunnighet är bättre än analfabetism. Kunskap är bättre än okunnighet. Intelligens är bättre än dumhet. Lycka är bättre än elände. Möjligheter att njuta av familj, vänner, kultur och natur är bättre än slit och slöhet. Alla dessa saker kan mätas. Om de har ökat med tiden är det ett framsteg."

- Steven Pinker

Döden är något som människor vill undvika till varje pris. För flera århundraden sedan var den förväntade livslängden cirka 33 år. Sedan såg vi "den stora flykten" på 1800-talet. Forskare, läkare, regeringstjänstemän och affärsmän började söka sanningen i stället för att lydigt acceptera dogmer och började experimentera. Med tiden ökade den genomsnittliga livslängden avsevärt. Under 1900-talet ökade den förväntade livslängden med sju månader varje år!

Siffrorna är mer dramatiska i fattigare länder. Det är nu möjligt att förutspå ett 51-årigt liv för en tioåring i Etiopien. År 1950 var samma siffra 34.

Den minskade barnadödligheten förbättrar också den förväntade livslängden. Mammor överlever förlossningen i högre grad än tidigare generationer.

Pinker tillskriver också ökningen av den förväntade livslängden till bättre global hälsa och näring.

Infektionssjukdomar har ständigt hotat människors hälsa. Homo sapiens har kämpat mot sjukdomarna med hjälp av en mängd olika medel. Traditionella botemedel var bland annat en död höna, blodsutgjutning och giftiga metaller. Allt förändrades dock i och med uppfinningen av vacciner på 1800-talet. Kampen förändrades när forskarna accepterade bakterieteorin. Tidiga sjukdomsförebyggande åtgärder räddade miljontals liv. Dessa omfattade handtvätt och klorering av vatten.

Före sekelskiftet 1900 vimlade städerna av avföring. Man tvättade sina kläder och drack av den grumliga vätskan som rann ner i floderna.

Besök hos din primärvårdsläkare var en risk för din hälsa. Det torkade blodet och avföringen på hans svarta päls såg äckligt ut. De skulle göra en obduktion först och sedan undersöka dina sår. Senare kom en annan briljant hjärna på tanken att rengöra och sterilisera medicinsk utrustning och händer.

Ännu mer anmärkningsvärt är att hungersnöd nästan är obefintlig nu. Under 1700-talets långa vintrar svalt många svenska barn ihjäl. För ungefär ett halvt sekel sedan var en tredjedel av världens befolkning undernärd. Men 2015 nådde den en rekordlåg nivå på 13%. Att världens befolkning har vuxit med 5 miljarder under denna period gör detta ännu mer häpnadsväckande. Tack vare framsteg inom jordbrukstekniken har vi nu skalbara jordbrukseffektiviteter.

StoryShot #5: Livet är säkrare tack vare den humanistiska rörelsen

En granskning av statistiken visar att människans säkerhet har ökat efter upplysningen. Naturkatastrofer, brott, krig och politisk förföljelse dödar nu betydligt färre människor. Under det senaste århundradet har det globala våldet minskat avsevärt. Dödsdomarna har minskat med 98%. Grymma och ovanliga bestraffningar hör nu också till det förflutna.

Före upplysningen var det vanligt att tortera människor. Nu är det sällsynt. Det finns bara ett fåtal fall av dödsstraff varje år även i länder där det fortfarande förekommer.

En av de stora rörelser som påverkar dessa tendenser är FN. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1945 fastställdes vissa oantastliga rättigheter för alla. Sedan FN grundades 1945 har det vuxit till att omfatta 193 länder. Det fortsätter att spela en viktig roll för att främja internationellt samarbete.

Upplysningen gjorde oss inte bara säkrare utan också mer moraliska. Humanisterna är orsaken till mänsklighetens växande moral. Genom att studera vetenskap, teknik och filosofi blir människor mindre våldsamma, fördomsfulla och nationalistiska.

StoryShot #6: Människan bär skulden för klimatförändringen

Klimatförändringen hotar människans framsteg och överlevnad. Ändå är det absurt hur politiserad denna fråga är. Vi behöver bara titta på hur media och stora företag manipulerar fakta för att nå sina mål. Både vänster- och högerpolitiska ideologier har blivit en religion. Människor umgås bara med likasinnade som stärker deras politiska ideologi. De tar inte hänsyn till upplysningens principer. De anser att det är tabu att ställa frågor, söka alternativ och förstå dessa alternativ. Media och storföretag manipulerar detta tabu för att främja sin agenda.

Intressen för fossila bränslen stöder till exempel klimatförnekare. Pinker kallar deras förnekande av den globala uppvärmningen för fanatiskt och bedrägligt.

Forskningen visar att klimatförändringen är verklig och att människan har orsakat den. Det vetenskapliga samfundet är enigt. Endast fyra av cirka 70 000 granskade studier ifrågasätter den av människan orsakade globala uppvärmningen.

Vi bör inte betrakta klimatförändringen som en förutbestämd fatalistisk slutsats. I stället bör vi betrakta frågan som ett problem som vi måste lösa. Framgång driver människor att arbeta hårt om de känner att de kan lösa problem.

Eftersom vi inte har bombat planeten ännu bör vi undersöka vad som gick bra. På så sätt kan vi göra mer av vad det än är.

StoryShot #7: Fortsätt arbeta

Det positiva budskapet i Enlightenment Now ignorerar inte behovet av att agera. Mänskligheten har inte uppnått allt, och vi bör inte vara nöjda. Vi bör fortsätta att ifrågasätta i vår strävan att förstå med hjälp av upplysningens principer.

Arbetet har fört oss till den nivå av framsteg som vi har nu. Vi bör gå vidare. Våra framgångar när det gäller att övervinna hinder måste inspirera oss att söka mer.

Fortsätt att sträva och kämpa för demokrati och andra frågor. Vi bör identifiera de bästa metoderna och agera utifrån dem.

Framsteg betyder inte att vi har löst problemen. Vi har funnit vad som fungerar och bör fortsätta att arbeta.

Att undersöka vad som fungerar ger vägledning och skapar förväntningar om att lyckas. Detta belyser betydelsen av syfte, värde och anledning att lyckas.

Vi lever inte i den bästa möjliga världen. Fattigdom, sjukdom, auktoritärt styre, våld och okunskap finns fortfarande kvar. Men vi har gjort betydande framsteg.

Vi kan göra framsteg om vi inte ger efter för fatalism, tribalism eller fanatism.

Vetenskap, demokrati och kapitalism har gynnat mänskligheten. Så låt oss fortsätta att göra det vi har gjort bra de senaste århundradena och göra världen till en bättre plats.

StoryShot #8: Människor har kognitiva fördomar när de uppfattar hot

Varför skulle någon ifrågasätta de framsteg som har gjorts? Människor är benägna att överbetona potentiella faror jämfört med belöningar. Företag och experter utnyttjar denna fördom till sin fördel. Medieorganisationer utnyttjar den för att förbättra sitt rykte om att vara seriösa.

Det är dags att ta itu med siffrorna och kontrollera vad empiriska bevis säger oss. Det är mindre sannolikt att vi än tidigare generationer drabbas av sociala och ekonomiska svårigheter.

Liberaler föredrar att fokusera på det som saknas. De är inte imponerade av de framsteg som gjorts. Det moraliska i detta kan vid en första anblick verka oundvikligt. Ändå kan pessimismen kväva våra försök att förbättra och skydda våra liv.

Att ignorera den mänskliga utvecklingens bågform är en allvarlig risk. Modernitetskritiker undergräver föreställningarna om ansvarsfulla förvaltare och progressiva reformatorer. Båda skulle kunna hjälpa oss att göra ännu större framsteg.

Slutlig sammanfattning och granskning av Enlightenment Now

"Upplysningens princip om att vi kan använda förnuft och sympati för att öka människans välmående kan tyckas självklar, banal och gammalmodig. Jag skrev den här boken för att jag har insett att den inte är det. Förnuftets, vetenskapens, humanismens och framstegets ideal behöver mer än någonsin ett helhjärtat försvar. Vi tar dess gåvor för givna: nyfödda barn som kommer att leva mer än åtta decennier, marknader som svämmar över av mat, rent vatten som dyker upp med en fingerrörelse och avfall som försvinner med en annan, piller som raderar en smärtsam infektion, söner som inte skickas i krig, döttrar som kan gå på gatorna i trygghet, kritiker av de mäktiga som inte fängslas eller skjuts, världens kunskap och kultur som finns tillgänglig i en skjortficka. Men detta är mänskliga prestationer, inte kosmiska födelserättigheter. I minnet hos många läsare av den här boken - och i erfarenheten hos dem i mindre lyckligt lottade delar av världen - är krig, brist, sjukdom, okunnighet och dödliga hot en naturlig del av tillvaron. Vi vet att länder kan glida tillbaka till dessa primitiva förhållanden, och därför ignorerar vi upplysningens landvinningar på egen risk."

- Steven Pinker

Pinker anser att vår räddning ligger i en tro på humanism och en strävan efter att förstå och fortsätta att fråga varför, vad vi kan förbättra och hur vi kan lösa mänsklighetens problem.

Endast upplysning kan bidra till att lösa klimatförändringen - den största utmaning vi står inför. Här är en sammanfattning av de viktigaste insikterna i Enlightenment Now av Steven Pinker. Låt oss veta vilka du håller eller inte håller med om och varför:

1. Upplysningen är den tid då man ifrågasatte, förstod och kritiserade.
2. Det finns tre sätt att förstå: Entropi, evolution, information
3. Upplysningen har ökat det globala välståndet
4. Upplysningen förbättrar den förväntade livslängden
5. Livet är säkrare tack vare den humanistiska rörelsen
6. Människan bär skulden för klimatförändringarna
7. Fortsätt arbeta
8. Människor har kognitiva fördomar när de uppfattar hot.

Kritik och betyg

Pinkers bok har framför allt kritiserats av ekonomer. Vissa menar att den inte tar hänsyn till de ökade riskerna till följd av globaliseringen. De menar att den individuella rationaliteten håller på att bli ologisk för samhället. Löner och förbindelser ökar, men det gör även negativa spridningseffekter och systemrisker. Klyftan mellan vad som räknas och vad vi har gjort för att stävja globaliseringens risker ökar. Som ett resultat av detta har ekosystemen lidit.

Ekonomer tillägger att naturen inte reagerar på prisförändringar. Detta har lett till en ökad överexploatering av naturliga system. Tjurar förökar sig till exempel inte mer när deras horn är dyrare. Pinker nämner klimatförändringarna, men endast som en nykter påminnelse. Ekonomer säger att det är det mest uppenbara exemplet på misslyckade interna processer.

Vi ger den här fantastiska boken 4,5/5 poäng.

PDF, gratis ljudbok, infografik och animerad boksammanfattning av Enlightenment Now

Kommentera nedan eller dela för att visa att du bryr dig.

Är du ny på StoryShots? Få PDF-, infografik-, ljud- och animerade versioner av denna sammanfattning och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Apple, The Guardian, FN och Google har nämnt appen som en av världens bästa läs- och inlärningsappar.

Detta var toppen av isberget. Om du vill gå in i detaljerna och stödja Steven Pinker kan du beställa Enlightenment Now. här eller köp ljudboken gratis.

Sammanfattningar av relaterade böcker

Fakticitet av Hans Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling 

Hur man undviker en klimatkatastrof av Bill Gates 

Att tänka snabbt och långsamt av Daniel Kahneman

Hur man inte får ha fel av Jordan Ellenberg

Allt är kört av Mark Manson

Tao Te Ching av Lao Tse

Varför nationer misslyckas av Daron Acemoglu och Jame A. Robinson

Sapiens av Yuval Noah Harari

Homo Deus av Yuval Noah Harari

Tänk om igen av Adam Grant

• Spara