Vad varje kropp säger Sammanfattning | Joe Navarro

En introduktion till icke-verbal kommunikation

What Every BODY is Saying sammanfattning av Joe Navarro dechiffrerar hemligheterna med icke-verbal kommunikation och lär dig hur du läser kroppsspråk för att förbättra dina interaktioner - redo att låsa upp kroppens tysta språk? 👀

Din förmåga att interagera med andra beror på hur väl du förstår deras kroppsspråk.

Denna sammanfattning av What Every Body is Saying förklarar hur man analyserar olika gester och uttryck i kroppen. Den är en av de bästa böckerna om kroppsspråk och ger värdefulla tips för att förstå den underliggande betydelsen.

Socialpsykologiska forskare har studerat kroppsspråk i flera år. De har upptäckt otaliga sätt att avkoda mänskliga signaler, från handslag och ansiktsuttryck till kroppshållning.

Du kan lära dig att avkoda blandade budskap med Joe Navarros bok "What Every Body is Saying". Fortsätt läsa för att få en sammanfattning av de viktigaste resultaten.

Vad varje kropp säger: En introduktion till icke-verbal kommunikation

Vad är icke-verbal kommunikation och varför är den viktig i kommunikationen?

Navarro definierar icke-verbal kommunikation (NVC) som "alla avsiktliga och oavsiktliga beteenden och egenskaper som sänder budskap i avsaknad av tal eller skrift".

NVC är viktigt i kommunikationen eftersom det kan avslöja vad en person tänker eller känner, även om han eller hon försöker dölja det.

NVC kan också skicka avsiktliga budskap, till exempel när en person korsar armarna för att visa att han eller hon inte är öppen för förslag.

Hur kan du använda NVC för att läsa av människor?

• Navarro beskriver tre sätt att använda NVC för att läsa av människor
• Leta efter kluster av ickeverbala signaler som avslöjar inre tillstånd.
• Leta efter förändringar i beteendet som avslöjar vad en person känner.
• Använd sammanhanget för att tolka ickeverbala signaler

Om du till exempel ser att en person korsar armar och ben när han eller hon pratar med dig kan det betyda att han eller hon känner sig obekväm eller defensiv. Men om du befinner dig i ett kallt rum och gnuggar deras armar kan det vara så att de helt enkelt försöker värma upp sig.

Det är viktigt att komma ihåg att icke-verbala signaler uttrycka känslor. "Varför" bakom känslan kan missförstås i vår tolkning. Kontexten är nyckeln till att tolka ickeverbala signaler korrekt.

Författare Joe Navarro

Joe Navarro är en före detta FBI-agent och har skrivit flera böcker om kroppsspråk och icke-verbal kommunikation. Han skrev den här boken för att dela med sig av sin expertis i ämnet och hjälpa människor att lära sig läsa av ickeverbala signaler.

StoryShot #1: Icke-verbal kommunikation är omedveten

Icke-verbal kommunikation är ett sätt för människor att avge tankar och känslor som är svåra att kontrollera eller dölja. Vi kan bättre förstå vad någon tycker om ett ämne genom att titta på deras icke-verbala signaler.

Det limbiska systemet

The limbisk hjärna är den region som kontrollerar känslomässiga reaktioner, och den spelar en stor roll för kroppsspråket. Det limbiska systemet är omedvetet, så vi är inte alltid medvetna om vad vi känner eller kommunicerar nonverbalt.

Den limbiska hjärnan hanterar utvärderingen av stimuli. Den kan skilja mellan säkra och hotfulla situationer. Den har också kopplingar till kroppens reflexer och kan orsaka en kamp-, flykt- eller frysreaktion på stress.

Neocortex

Neocortex fungerar som "tänkande hjärna." Den hanterar kognition på högre nivå, t.ex. språk och resonemang.

Neocortex kan åsidosätta det limbiska systemet i vissa situationer. Om du till exempel ser en orm och ditt limbiska system utlöser en rädsloreaktion, kan neocortexet hindra dig från att springa iväg eller skrika.

Neocortex kan också hjälpa dig att kontrollera din icke-verbala kommunikation. Om du till exempel är nervös inför en presentation kan neocortex hjälpa dig att hantera ditt kroppsspråk och presentera dig med självförtroende.

StoryShot #2: Våra kroppar reagerar på olika situationer med kamp, flykt eller frysning

När vi är stressade kan våra kroppar reagera på flera olika sätt. De tre vanligaste reaktionerna är att slåss, fly eller frysa.

Svar på kampen

När vi känner oss trängda eller hotade kan våra kroppar förbereda sig för en fysisk konfrontation. Vi kan se denna reaktion i ett aggressivt eller konfrontativt beteende.

Icke-verbala signaler om kampresponsen visar sig genom att ta mer plats. Någon som är i en kampreaktion kan få sig själv att se mer framträdande ut med en bred hållning och uppblåst bröstkorg.

Flygsvar

När vi känner oss hotade kan våra kroppar också förbereda sig för att fly från situationen. Vi kan se denna reaktion i form av ett undvikande beteende eller en önskan att fly.

Flyktreaktionen visar sig genom att du försöker ta avstånd från det som orsakar fysisk stress. Vi kan uttrycka obehag genom att täcka våra ögon, vända oss bort eller peka med fötterna bort från källan till ångest.

Svar på frysning

Stress eller rädsla kan också få våra kroppar att bli orörliga. Vi kan se denna reaktion som hjälplöshet eller oförmåga att röra sig.

Människor som reagerar med frysning försöker omedvetet att vara mer obetydliga och obemärkta. De kan vara mycket stilla, hålla armarna nära kroppen eller böja sig framåt för att verka mindre.

StoryShot #3: Vi använder lugnande beteenden för att lugna oss själva

Vi uttrycker komfort eller obehag genom våra ickeverbala signaler. När vi känner oss stressade kan vi använda lugnande beteenden för att lugna oss själva.

Lugnande beteenden är alla åtgärder som vi gör för att trösta oss själva när vi är stressade. Dessa beteenden är vanligtvis omedvetna och uttrycks ofta genom kinestetiska eller proxemiska signaler.

Vanliga lugnande beteenden inkluderar:

• Rör vid vårt ansikte eller hår.
• Vi gnuggar våra händer mot varandra.
• Vi knyter våra nävar
• Gungar fram och tillbaka
• Gnidning av benens överdelar när vi sitter ner.

Tecken på komfort

Vi intar en avslappnad hållning som tar mindre plats när vi sitter bekvämt. Vi kan också se tecken på bekvämlighet i människors ansikten, t.ex. genom att mjuka upp ansiktsdragen eller ett genuint leende.

Trygghet uttrycks ofta genom proximemiska signaler, t.ex. genom att flytta sig närmare någon eller genom att ha ögonkontakt. Vi kan också se människor röra vid sig själva på ett tröstande sätt, till exempel genom att stryka över håret eller gnugga händerna mot varandra.

Tecken på obehag

Obehag uttrycks ofta genom proxemiska signaler, t.ex. genom att flytta sig bort från någon eller bryta ögonkontakten. Vi kan också se att människor rör vid sig själva för att lugna sig själva, t.ex. genom att knyta näven eller gnugga överdelen av benen.

StoryShot #4: Vi tar plats när vi är självsäkra och gör oss själva små när vi är osäkra

Att förstå ickeverbala signaler om självförtroende, osäkerhet, dominans och respekt är ett kraftfullt verktyg på arbetsplatsen. 

Förtroende 

Självförtroende uttrycks ofta genom kinestetiska signaler, t.ex. genom att ta plats och ha ögonkontakt. Vi kan också se människor som står eller sitter med god hållning, håller upp hakan och talar med klar röst.

Att ta mer plats är att hävda vårt territorium och visa andra att vi är bekväma i vår omgivning. Vi kan göra detta genom att sprida ut armar och ben, stå rakt upp eller genom att ta så mycket plats som möjligt när vi sitter ner.

Osäkerhet

Osäkerhet uttrycks ofta genom kinestetiska signaler, som att göra sig liten, undvika ögonkontakt och sitta i sängen. 

Genom att försöka vara mer obetydlig blir vi mindre iögonfallande och mindre benägna att bli uppmärksammade. Vi kan också se människor som talar med darrande röst eller rör sig nervöst.

Dominans 

Dominans uttrycks ofta genom kinestetiska signaler, till exempel genom att ta plats och ha ögonkontakt. Vi kan också se människor som talar högt, avbryter andra och gestikulerar expansivt.

Dödlighet eller respekt

Nedlåtelse uttrycks ofta genom kinestetiska signaler, t.ex. genom att göra sig liten, undvika ögonkontakt och tala tyst. Vi kan också se att människor rör sig nervöst eller vänder bort blicken.

När vi vill visa respekt eller underkastelse gör vi oss själva mindre och tar mindre plats. Det kan innebära att vi böjer oss framåt, håller armarna nära kroppen eller undviker ögonkontakt. Vi kanske också undviker att använda djupa eller högljudda rösttoner.

StoryShot #5: Vi använder det personliga utrymmet för att kontrollera våra interaktioner med andra

Var och en av oss har en osynlig bubbla av personligt utrymme som vi använder för att kontrollera våra interaktioner med andra. Vi har vanligtvis olika komfortnivåer för olika typer av interaktioner. 

Vi kan till exempel tillåta nära vänner och familjemedlemmar att komma in i vårt personliga rum, men hålla främlingar på avstånd.

Det finns fyra olika zoner av personligt utrymme:

Intim zon

Detta är den zon som ligger närmast kroppen och är reserverad för nära vänner och familj. Vi tillåter vanligtvis människor att komma in i denna zon endast när vi kramas, kyssas eller har någon annan form av fysisk kontakt.

Personlig zon

Den här zonen är avsedd för interaktioner med nära vänner, familj och bekanta. Vi tillåter vanligtvis människor att komma in i denna zon när vi skakar hand, pratar eller står nära varandra.

Socialt område

Den här zonen är avsedd för interaktioner med människor som vi inte känner så väl, till exempel arbetskamrater, klasskamrater och bekanta. Vi tillåter vanligtvis människor i den här zonen när vi står eller sitter bredvid varandra.

Offentligt område

Detta är den zon som ligger längst bort från kroppen och är reserverad för främlingar. Vi brukar bara tillåta människor att komma in i den här zonen när vi håller ett tal eller en presentation.

Att veta hur man använder personligt utrymme kan hjälpa oss att kontrollera våra interaktioner med andra och se till att vi känner oss bekväma med nivån av intimitet.

StoryShot #5: Vi lyser upp när vi är upphetsade och vi rör oss när vi är nervösa

Vi visar lycka eller nervositet med en liknande energi. Lycka kan beskrivas som "vidgande" medan ångest kan beskrivas som "inskränkning".

Lycka och spänning

Vi uttrycker glädje och upprymdhet genom att "lysa upp" våra ansikten. Våra ögon kan vidgas och vi kan le eller skratta. Vi kan också luta huvudet åt sidan och visa nacken.

Vi uttrycker spänning och intresse med våra ben genom att studsa upp och ner eller svänga dem från sida till sida.

Nervositet och ångest

Vi uttrycker nervositet och ångest genom att röra på oss. Vi kommunicerar rädsla och ångest genom kinestetiska signaler, t.ex. genom att röra på oss, hålla på med föremål, knacka med fötterna eller korsa armarna. 

Fidgeting är en repetitiv rörelse som vi gör när vi känner oss obekväma. Vanliga beteenden som rör sig är bland annat:

• Vi klappar med foten eller fingrarna.
• Rörande vårt ansikte
• Att leka med vårt hår
• Vi vrider oss i sätet
• Plockar på våra kläder, hår, hud eller naglar.
• Undviker ögonkontakt

Ångest visar sig som en blandning av självbekämpning och försök att fysiskt avskilja sig från stresskällan.

Ointresse och tristess

Vi uttrycker ointresse och tristess genom det som kallas "vilande bitchface". Det är när vi har ett neutralt eller tomt ansiktsuttryck. Vi kan också undvika ögonkontakt, luta oss tillbaka i våra säten eller korsa armarna.

Att kommunicera engagemang och intresse

Vi uttrycker engagemang och intresse genom det som kallas "aktivt lyssnande". Detta innebär att vi har ögonkontakt, nickar med huvudet och ger verbala signaler som visar att vi är uppmärksamma. Vi kan också luta oss in eller spegla personens kroppsspråk som vi pratar med.

StoryShot #6: Vi visar aggressivitet med påträngande kroppsspråk

Ilska är en primär känsla som uttrycks genom ett aggressivt kroppsspråk. Detta kroppsspråk kan skrämma, skrämma eller skada andra. Var medveten om dessa signaler för att undvika att eskalera en situation.

Vi uttrycker ilska och aggressivitet genom det som kallas "hård blick". Det är när vi stirrar på någon med ett intensivt, fientligt uttryck. Vi kan också knyta näven, gnissla tänderna eller höja rösten.

Personligt utrymme

Vi använder också ett aggressivt kroppsspråk för att inkräkta på någons personliga utrymme. Det kan handla om att stå för nära, röra vid någon utan tillåtelse eller följa någon med blicken.

Hotelser

När vi vill skrämma någon kan vi göra oss själva större genom att puffa ut bröstet, ha raka axlar och höjda ögonbryn. Vi kan också stirra på personen och tala med en djup, hög röst.

StoryShot #7: Vi får ett gott samförstånd genom att spegla eller reflektera andras kroppsspråk

Rapport är en nära relation mellan två eller flera personer. Det kännetecknas av tillit, förståelse och respekt. Vi får rapport med andra genom att spegla deras kroppsspråk.

Spegling är när vi omedvetet anpassar oss till den persons kroppsspråk som vi pratar med. Det kan handla om att matcha deras hållning, gester eller ansiktsuttryck.

Andra sätt att bygga upp en relation eller uttrycka intresse finns i följande lista:

• Ögonkontakt
• Nicka med huvudet
• Leende
• Anpassa deras andningsfrekvens
• Att tala i samma ton eller med samma röst.

Att matcha andras kroppsspråk är ett sätt att bygga upp en relation och skapa en kontakt. Det är ett sätt att visa att vi är intresserade av vad de har att säga och att vi förstår dem.

StoryShot #8: Vi visar oenighet genom att uttrycka att vi är "stängda".

Vi visar att vi är oeniga genom ett så kallat "stängt kroppsspråk". Det är när vi har armarna i kors, benen i kors eller rör vid ansiktet. Vi kan också undvika ögonkontakt och ha en sluten hållning.

Vi kommunicerar meningsskiljaktigheter genom ickeverbala signaler som t.ex:

• Vi korsar våra armar
• Rörande vårt ansikte
• Vi skakar på huvudet
• Suckande
• Vi rullar med ögonen
• Undviker ögonkontakt

När vi vill visa att vi inte håller med någon kan vi använda dessa signaler för att kommunicera våra känslor. Det är viktigt att vara medveten om dessa signaler för att undvika upptrappning.

What Every Body is Saying Slutlig sammanfattning och granskning

Det kan ta tid att memorera de mer subtila ickeverbala signalerna, men din intuition har oftast rätt. Låt oss gå igenom det:

StoryShot #1: Icke-verbal kommunikation är omedveten

Vi kommunicerar hela tiden genom vårt kroppsspråk, även om vi inte är medvetna om det. Vårt kroppsspråk kan avslöja våra verkliga känslor och avsikter.

StoryShot #2: Våra kroppar reagerar på olika situationer med kamp, flykt eller frysning

När vi känner oss hotade kan våra kroppar reagera med "slåss, fly eller frysa". Detta är en evolutionär reaktion som hjälper oss att överleva i farliga situationer.

StoryShot #4: Vi tar plats när vi är självsäkra och gör oss själva små när vi är osäkra

Vårt kroppsspråk kan avslöja vårt självförtroende eller vår osäkerhet. När vi känner oss självsäkra tar vi mer plats och har en öppen hållning. När vi känner oss osäkra gör vi oss små och har en sluten hållning.

StoryShot #5: Vi använder det personliga utrymmet för att kontrollera våra interaktioner med andra

Vi använder det personliga utrymmet för att kontrollera våra interaktioner med andra. Vi kan inkräkta på någons personliga utrymme för att skrämma honom eller backa undan för att visa att vi inte är intresserade.

StoryShot #5: Vi lyser upp när vi är upphetsade och vi rör oss när vi är nervösa

Vi använder kroppsspråket för att uttrycka våra känslor. När vi är glada kan vi le eller skratta. När vi är nervösa kan vi röra oss eller röra vid ansiktet.

StoryShot #6: Vi visar aggressivitet med påträngande kroppsspråk

Vi kan använda ett aggressivt kroppsspråk för att inkräkta på någons personliga utrymme. Det kan handla om att stå för nära, röra vid någon utan tillåtelse eller följa någon med blicken.

StoryShot #7: Vi får ett gott samförstånd genom att spegla eller reflektera andras kroppsspråk

Spegling är när vi matchar den persons kroppsspråk som vi pratar med. Det kan handla om att matcha deras hållning, gester eller ansiktsuttryck.

StoryShot #8: Vi visar oenighet genom att uttrycka att vi är "stängda".

Vi visar att vi är oeniga genom ett så kallat "stängt kroppsspråk". Det är när vi har armarna i kors, benen i kors eller rör vid ansiktet. Vi kan också undvika ögonkontakt och ha en sluten hållning.

När vi vill visa att vi inte håller med någon kan vi använda dessa signaler för att kommunicera våra känslor. Var medveten om dessa signaler för att undvika upptrappning.

Förståelse för icke-verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikation är ett kraftfullt sätt att bygga upp en relation, visa intresse och uttrycka meningsskiljaktigheter. Var uppmärksam på andras icke-verbala signaler och var medveten om ditt eget kroppsspråk.

Med lite övning kan du använda icke-verbal kommunikation för att förbättra ditt samspel med andra. Nu kan du se vad varje kropp säger!

Nästa gång du har ett samtal, se om du kan identifiera vad den andra personen känner bara genom sitt kroppsspråk. Du kan bli förvånad över hur exakt du är.

Betyg

Vi betygsätter What Every Body is Saying 3.9/5. Hur skulle du betygsätta Joe Navarros bok baserat på vår sammanfattning?

---

Vad lärde du dig av den här boken? Vad var din favorit? Finns det någon viktig insikt som vi har missat? Kommentera nedan eller twittra till oss @storyshots.

Sammanfattningar av relaterade böcker

• Emotionell intelligens 2.0 av Daniel Goleman
• Viktiga samtal av Kerry Patterson, Joseph Grenny, Ron McMillan, Al Switzler, Stephen R. Covey
• Hur man pratar med vem som helst av Leil Lowndes
• Prata som TED av Carmine Gallo