Sammanfattning och recension av The Tipping Point | Malcolm Gladwell

Hur små saker kan göra stor skillnad

Livet är hektiskt. Har Den kritiska punkten har samlat damm i din bokhylla? Plocka istället upp de viktigaste idéerna nu. Vi skrapar bara på ytan här. Om du inte redan har boken kan du beställa den här eller få den gratis ljudbok för att få reda på de saftiga detaljerna.

Synopsis

I The Tipping Point undersöks varför vissa produkter, sjukdomar eller idéer blir virala. Varje epidemi har några gemensamma drag som är tillräckliga för att starta en betydande ökning av försäljning, diagnoser eller samtal. Malcolm Gladwell tar upp betydelsen av sammanhanget och de finare detaljerna i våra miljöer. Dessutom ger han en översikt över de typer av människor som är viktiga för att sprida en epidemi. Därför ger Malcolm byggstenar för affärsmän som vill göra sin produkt, tjänst eller idé viral. Nyckeln är att hitta idéens tipping point och genomföra den konsekvent. 

Om Malcolm Gladwell

Malcolm Gladwell är en brittiskfödd kanadensisk författare till fem New York Times-bästsäljare: The Tipping Point, Blink, Outliers, What the Dog Saw och David and Goliath. Han började sin författarkarriär genom att arbeta för konservativa publikationer. Sedan blev han medarbetare på The New Yorker 1996. Gladwell blev populär med två särskilda New Yorker-artiklar det året, "The Tipping Point" och "The Coolhunt". Dessa två artiklar låg till grund för boken The Tipping Point. Malcolm har arbetat på The New Yorker sedan dess. Malcolm är medgrundare av Pushkin Industries, ett företag för ljudinnehåll som producerar Malcolms poddar Revisionist History och Broken Record. Revisionist History granskar förbisedda och missförstådda händelser från det förflutna. Broken Record är en musikpodcast där Malcolm, Rick Rubin och Bruce Headlam intervjuar musiker från olika genrer. Gladwell har tagits upp på Time 100 Most Influential People-listan och utnämndes till Order of Canada den 30 juni 2011. 

"En tipping point är det magiska ögonblick då en idé, en trend eller ett socialt beteende passerar en tröskel, blir en tipp och sprids som en löpeld."

- Malcolm Gladwell

Om epidemier

Malcolm Gladwell beskriver en tipping point som det ögonblick då en trend förvandlas till en epidemi. Därefter sprids trenden som en löpeld. Malcolm ger ett exempel på influensan. Influensan börjar i allmänhet med att spridas långsamt i en befolkning, men sedan ökar antalet dagliga överföringar dag för dag. Denna överföringshastighet fortsätter att öka tills den når en tipping point där epidemin spårar ur. Även om denna analogi skrevs år 2000, är den perfekt tillämplig på pandemin av coronavirus. Man kan föreställa sig Coronavirus tillväxtkurva. Till en början skulle det ha skett en gradvis ökning. När väl tipping point har passerats, stiger kurvan omedelbart. 

Malcolm förklarade också hur denna effekt kan ses i samband med spridningen av tekniska innovationer. År 1984 tillverkade Sharp den första faxmaskinen till ett överkomligt pris. Då sålde maskinen endast cirka 80 000 exemplar under det första året. Denna siffra ökade långsamt under de följande åren tills försäljningen sköt i höjden 1987. Den kritiska punkten hade uppnåtts.

En brytpunkt är en tidpunkt då en grundläggande förändring äger rum. När det gäller faxapparaten var det en vändpunkt att så många människor ägde en faxapparat att det fick alla att skaffa sig en.

Det räcker med ett fåtal personer för att utlösa en epidemi

"Det finns exceptionella människor som kan starta epidemier. Allt man behöver göra är att hitta dem."

- Malcolm Gladwell

Malcolm beskriver vikten av 80-20-regeln. Denna regel är ett sociologiskt fenomen som innebär att 20 procent av en grupp tenderar att påverka 80 procent av resultatet. Här är några exempel som Malcolm ger i boken:

• 20 procent av de anställda utför 80 procent av arbetet.
• 20 procent av brottslingarna begår 80 procent av brotten
• 20 procent av förarna orsakar 80 procent av alla olyckor
• 20 procent av öldrickarna dricker 80 procent av ölen.

Malcolm förklarar däremot att virusepidemier endast kräver några få nyckelpersoner för att utlösa en epidemi. En liten andel infekterade människor gör det mesta av arbetet för att sprida sjukdomen. Malcolm ger ett exempel på en amerikansk flygvärdinna som hade sex med mer än 2 500 personer i Nordamerika. Denna flygvärdinna hade smittats av aids och var därför en superspridare som utlöste aids-epidemin.

Connectors ger upphov till en snabb spridning av idéer

Malcolm beskriver Connectors som personer med ett stort socialt nätverk. Detta stora sociala nätverk gör det möjligt för dem att sprida idéer till ett stort antal människor på kort tid. Det är viktigt att Connectors ofta har goda kontakter inom många olika områden. Connectors vet hur man effektivt kommunicerar med många olika människor och tycker om att göra det. Connectors har flera "svaga band" till sitt förfogande. De svaga banden är ofta bekanta från olika samhällsskikt. Malcolm förklarar att det är mycket mer värdefullt att ha flera svaga band när det gäller att sprida idéer än att ha några få mycket nära band med vänner. Om ett virus endast sprids inom en sluten krets kan en epidemi inte uppstå. Detta gäller även för sociala och virala epidemier. 

Malcolm påminner läsarna om det sociala experimentet från 1960-talet. Forskarna kom fram till att varje person i världen är kopplad till alla andra genom ett fåtal personer. Viktigt är dock att dessa förbindelser inte nödvändigtvis fördelas lika. Epidemier bygger ofta på små grupper av Connectors. Om du strävar efter att sprida en idé genom muntlig spridning bör du därför fokusera på connectors. På så sätt kan du potentiellt utlösa en social epidemi. 

Vissa människor är naturliga försäljare

Vissa människor är födda säljare. Dessa människor är optimister som har ett överflöd av energi och entusiasm. Dessa egenskaper hjälper dem att övertyga andra om nya idéer. Deras största styrka är dock deras enastående icke-verbala kommunikation. Denna icke-verbala kommunikation skapar en rytm i samtalet som skapar en känsla av förtroende och intimitet. Säljare vet hur de ska synkronisera sig med andra.

Malcolm förklarar också att säljare uttrycker sina känslor så tydligt att de smittar. Andra har lätt att känna empati för säljarna så att de ändrar sitt beteende. På grundval av detta har säljare en stark ställning att påverka människor och sprida idéer. 

Mavens får information och förmedlar den vidare

Mavens spelar också en viktig roll i spridningen av sociala epidemier. Mavens är kunniga i flera olika ämnen. Därför får de alltid ny information och gör kopplingar mellan denna information och sina kunskaper. Den vanligaste informationen som dessa personer får är dock relaterad till trender eller specifika produkter. 

Mavens kombinerar denna förmåga att inhämta information med avancerade sociala färdigheter. Dessa sociala färdigheter gör det möjligt för Mavens att effektivt förmedla sin information till andra. Även om mavens inte har stora sociala nätverk har de ett betydande inflytande på dem som ingår i nätverket. Mavens är betrodda av sin omgivning eftersom de är personer med insiderkunskaper. Därför följer deras vänner och familj deras rekommendationer. Generellt sett är Mavens villiga att rekommendera alla produkter eller tjänster som de är övertygade om.

Alla idéer sprids inte

Idéer måste väcka intresse innan de sprids. Därför förklarar Malcolm att en idé måste innehålla något speciellt eller fängslande. Din idé måste sticka ut från den vardagliga informationen. Även den minsta detalj kan göra stor skillnad för hur sannolikt det är att idén kommer att fastna.

Malcolm ger ett exempel på ett cigarettmärke, Winston, som 1954 marknadsförde sina nya filtercigaretter med sloganen "Winston smakar gott som en cigarett ska smaka". De införlivade medvetet ett grammatiskt fel genom att använda "like" i stället för "as". Därefter uppstod det en liten sensation kring denna slogan. Budskapet fastnade och Winston blev det mest populära cigarettmärket i USA.

Ett annat exempel på att små detaljer gör stor skillnad är Sesame Street. Till skillnad från andra program beslutade Sesame Street att ta med de fiktiva figurerna, Mupparna, in i de scener där de riktiga skådespelarna filmades. Barnen hade blivit uttråkade av program som skiljde de fiktiva karaktärerna från de riktiga skådespelarna. Denna lilla förändring gjorde Sesame Street till en av de mest populära barnprogrammen genom tiderna. Sesamgatans medgrundare, Joan Cooney, använde också andra verktyg för att göra det passiva mediet tv mer interaktivt för barn. Han tittade på Blue's Clues för att få inspiration. Blue's Clues hade inte samma kreativitet eller fantasi som Sesame Street, men var betydligt populärare på 1990-talet. Sesamgatan saknade den upprepning och den lättförståeliga berättelse som Blue's Clues hade i alla sina avsnitt. Forskare har föreslagit att barn föredrar att titta på saker som innehåller en berättelse och förutsägbarhet. Därefter uppmuntrade Joan Cooney till att inkludera en upprepad skattjakt på en guldlåda. Tack vare dessa förändringar fick Sesame Street rekordhöga tittarsiffror. 

Yttre omständigheter har ett betydande inflytande på vårt beteende

"Det är epidemins paradox: för att skapa en smittsam rörelse måste man ofta först skapa många små rörelser."

- Malcolm Gladwell

Vårt beteende är beroende av yttre omständigheter och vår inre natur. Därför kan små förändringar i vår miljö ha en betydande inverkan på vårt beteende. 

Malcolm gav ett exempel på en studie där små förändringar i deltagarnas miljö påverkade deras beteende. I studien skulle studenterna hålla ett föredrag i en föreläsningssal. Hälften av studenterna fick veta att det inte var bråttom att komma dit, medan de andra fick veta att de måste undvika att komma för sent. Båda grupperna mötte en kollapsad man på väg till föreläsningssalen. I den första gruppen stannade 63% av studenterna för att hjälpa till, medan endast 10% stannade när de blev varnade för att komma för sent. 

Ett annat exempel på hur miljön påverkar det mänskliga beteendet är Stanford Prison Experiment. I detta experiment tillbringade 24 friska män två veckor i ett låtsasfängelse. Varje person fick en specifik roll att spela: vakt eller fånge. Resultaten var dock häpnadsväckande. Vakterna utnyttjade sin makt genom att misshandla fångarna fysiskt och känslomässigt. Allteftersom dagarna gick blev vakterna alltmer grymma och aggressiva. Många av fångarna drabbades av känslomässiga sammanbrott till följd av tortyren. Experimentet avbröts efter sex dagar på grund av de oetiska metoder som psykologerna observerade. I det här fallet ledde miljön och rollerna, trots de konstgjorda rollerna, till att deltagarna uppträdde helt utanför sin karaktär. Experimentets ledande psykolog, Philip Zimbardo, drog slutsatsen att intensiva situationer kunde leda till intensiva beteenden. 

Kontexten påverkar risken för en epidemi

Det är ofta sammanhanget som avgör om en epidemi tar fart eller inte. Malcolm ger som exempel New York City i mitten av 1990-talet. Brottslighet hade blivit ett allmänt samtalsämne i New York på 1980-talet. En vit man, Bernhard Goetz, sköt fyra svarta ungdomar på en tunnelbana i New York 1984. Medierna beskrev denna händelse som höjdpunkten för stadens brottsepidemi. Efter denna händelse var Bernhard en splittrad figur. Vissa såg honom som en brottsling men de flesta berömde honom för att han stoppade vad vissa trodde var ett potentiellt rån. Hur som helst ökade brottsligheten i en oroväckande takt under denna tid.

Polisen tittade på helheten och försökte ta hänsyn till sammanhanget för ökningen av brottsligheten. Polisen trodde att graffiti på tunnelbanor och att folk undvek att betala tunnelbanebiljetter var orsaken. De hävdade att om man lät folk komma undan med dessa brott ledde det till att folk blev mer övertygade om att de kunde komma undan med allvarliga brott. Myndigheterna reagerade på dessa tankar genom att ta bort graffiti och göra biljettflykt till ett straffbart brott. Även om detta kunde ha verkat vara ett trivialt samband hade denna nolltoleransstrategi en betydande inverkan. Brottsligheten sjönk snabbt under de följande åren. Malcolm förklarar att den potentiella brottsepidemin vändes tack vare små ingripanden som tog hänsyn till epidemins sammanhang. En brottslings miljö kan avgöra hans eller hennes tankesätt och beteende, och dessa förändringar förändrade brottslingarnas miljö till det bättre. Malcolm beskriver människor som "utomordentligt känsliga" för förändringar i omständigheterna. Han tillämpade också denna känslighet på epidemier. 

En annan kontextuell faktor som påverkar epidemiernas framgång, särskilt sociala epidemier, är gruppens storlek. Malcolm beskriver regeln om 150, som innebär att man inte bör skapa grupper som är större än 150 om man vill skapa en social epidemi. Regeln om 150 antyder att en epidemisk dynamik endast kan utvecklas utanför gruppen om gruppen är tillräckligt intim. Därför föreslår Malcolm att klubbar, samhällen, företag och skolor hålls relativt små. 

Airwalk använde sig av de tre grundprinciperna för epidemier

Ett företag som har utnyttjat alla tre grunderna för epidemier för att nå framgång är Airwalk. Airwalk använde sig i huvudsak av en social epidemi för att förvandla sig självt från en nischprodukt inom skateboarding till ett mycket populärt kommersiellt varumärke. 

För det första baserade Airkwalk sitt varumärke på principerna för epidemisk överföring. När det gäller en ny produkt är äventyrliga innovatörer de som först anammar en ny trend. Efter dessa innovatörer hjälper tidiga användare till att sprida trenden till en bredare population. Innovatörerna leder en trend från den tidiga majoriteten till den senare majoriteten. Den tidiga majoriteten är vad Malcolm beskrev som översättare. De sprider innovativa idéer och produkter till en bred publik tack vare att de har särskilda sociala kretsar och är kända för att ha tillförlitlig information. 

Efter att ha fått med sig flera tidiga användare använder företag som Airwalk rykten eller berättelser för att sprida varumärket i vardagliga samtal. Sociologen Gordon Allport beskriver detta som en förvrängningsprocess i tre steg.

1. Berättaren av ryktena utelämnar specifika detaljer för att öka intresset och låta andra fylla i luckorna.
2. Ryktena blir mer intressanta när de återstående detaljerna plötsligt blir mer specifika.
3. Sedan antas dessa rykten i samhället när befolkningen börjar tala om ryktet i sina vardagliga samtal.

Airwalk ville dra nytta av alla dessa verktyg. De ville att deras annonskampanj skulle nå innovatörerna i den yngre generationen. Deras målgrupp var tonåriga kontaktpersoner, experter och säljare. Det var dessa innovatörer som skulle hjälpa till att sprida varumärkets budskap med entusiasm och legitimitet. För att hitta dessa innovatörer använde Airwalk en varumärkesbyrå, Lambesis. Lambesis och en forskningsexpert, DeeDee Gording, identifierade och följde unga innovatörer i större städer. Sedan lärde sig varumärkesbyrån om de subkulturer som inkluderade trendsättare. Med hjälp av denna forskning försökte Airwalk rikta in sig på dessa subkulturer med sina annonskampanjer. Lambesis använde också sin nya förståelse av kulturella begrepp för att göra dessa subkulturer mainstream. De använde sig särskilt av processen med rykten, utjämning, skärpning och assimilering för att hjälpa sitt varumärke att passa sin målgrupp. 

Planering för framtiden

Malcolm tar upp hur epidemier uppmuntras och hur man kan lösa vissa epidemier, men det finns fortfarande några olösta epidemier som Malcolm tar upp i The Tipping Point. De specifika problem som Malcolm väljer att fokusera på är:

• Epidemin av rökning bland tonåringar
• Epidemin av självmord bland manliga tonåringar i Mikronesien

Självmord är i allmänhet smittsamt. Till exempel kan uppmärksammade självmord vara en brytpunkt som leder till en självmordsepidemi. Malcolm förklarar att det första självmordet ger imitatörer rätt att kopiera den profilerade individens dödsmetod. På detta sätt beskriver Malcolm självmord som "ett privat språk mellan medlemmar av en gemensam subkultur". På samma sätt är tonårsrökning ett gemensamt språk. Många människor förknippar till exempel rökning med sofistikering baserat på en sofistikerad rökare som de minns från när de var yngre. 

Malcolm kallar detta gemensamma språk för de fåtaligas lag. Istället för att rökningen anses vara cool ser tonårskulturen rökarna som coola. Sedan kan dessa beteenden bli en epidemi eftersom rökning är beroendeframkallande. Nikotin ger rökare njutning, vilket gör vanan "klibbig". För att ta itu med epidemin av tonårsrökning föreslår Malcolm att vi måste hitta en brytpunkt i epidemin. Det mest effektiva sättet att göra det är att ta itu med vanans smittoeffekter och "klibbighet" separat. Det är svårare att ta itu med den smittsamma delen av tonårsrökningen, eftersom de påverkas mer av sin grupp av jämnåriga än av sin hemmiljö. Den mest effektiva metoden är att göra små förändringar i tonåringarnas miljö för att minska deras sannolikhet att röka. Malcolm ger dock ingen slutgiltig lösning på detta problem. I stället ger han två metoder för att lösa cigaretternas klibbighet:

1. Rökning har ett starkt samband med klinisk depression. Om vi kan hitta ett sätt att behandla depression på ett effektivt sätt kan detta minska cigarettrökningens betydelse.
2. Genom forskning kan vi hitta tröskeln för nikotinberoende. Denna tröskel är den rätta mängden nikotin som en person kan få i sig innan han eller hon utvecklar ett beroende. Efter att ha funnit detta tröskelvärde skulle regeringarna kunna införa en minskning av nikotinnivåerna. På så sätt kan man förhindra att rökning överhuvudtaget blir en vana.

Betyg

Hur skulle du betygsätta The Tipping Point baserat på vår sammanfattning?

PDF, gratis ljudbok, infografik och animerad boksammanfattning

Om du har synpunkter på den här sammanfattningen eller vill dela med dig av vad du har lärt dig kan du kommentera nedan.

Är du ny på StoryShots? Få ljud- och animerade versioner av den här sammanfattningen och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Den har presenterats #1 av Apple, The Guardian, FN och Google i 175 länder.

Om du vill gå in på detaljerna kan du beställa bok eller köp ljudboken gratis.

Sammanfattningar av relaterade böcker

• The Tipping Points hämnd
• Börja med varför
• Originals
• Utflyktingar
• 80/20-principen
• Superkommunikatörer