Caste Sammanfattning och recension av boken | Isabel Wilkerson

Lögnerna som skiljer oss åt

Diskussion om ljud

Livet är hektiskt. Har Kaste har samlat damm i din bokhylla? Plocka istället upp de viktigaste idéerna nu. Vi skrapar bara på ytan här. Om du inte redan har boken kan du beställa bok eller få den gratis ljudbok på Amazon för att få reda på de saftiga detaljerna.

Isabel Wilkersons perspektiv

Isabel Wilkerson studerar journalistik vid Howard University. Där blev hon chefredaktör för collegetidningen The Hilltop. Därefter fick hon praktikplatser på Los Angeles Times och Washington Post. Isabel blev den första kvinna av afroamerikansk härkomst som vann Pulitzerpriset i journalistik. Dessutom har hon även vunnit National Humanities Medal. Hennes debutverk The Warmth of Other Suns vann flera priser. Det var också nominerat till både Pen-Galbraith Literary Award och Dayton Literary Peace Prize.

Strukturella problem kvarstår

Strukturella problem blir allt svårare att åtgärda ju längre de inte åtgärdas. Författarna förklarar detta genom att använda en analogi med att ärva ett gammalt hus som kräver omfattande strukturella arbeten. Anta att du upptäcker en spricka i taket men bestämmer dig för att låta det vara, eftersom du tror att det bara är en ytlig kosmetisk skada. Därefter fortsätter sprickan att växa tills en specialist upptäcker en skada på husets fundament. Det är uppenbart att dessa problem har orsakats av misstag från dem som byggde huset. Detta betyder dock inte att dessa strukturella problem inte är ditt ansvar. Du har ansvaret för att identifiera dessa misstag som felaktiga och ta bort dem från grunden. Annars kommer dessa problem bara att gro och bli värre.

Precis som i det här huset är det osannolikt att strukturella problem i ditt land är en direkt orsak till dig. Författaren hävdar dock att detta inte betyder att du inte bör ta ansvar för dessa problem. Du bor nu inom detta "hem" fyllt av strukturella problem. Viktigt är att om du fortsätter att skjuta skulden vidare och undvika dessa problem kommer de bara att växa sig större. Då blir det ännu svårare för kommande generationer att utrota dessa strukturella problem. 

Amerika är nu över trehundra år gammalt. Därför får de strukturella problem som var uppenbara när landet grundades allt större inflytande. Isabel Wilkerson talar särskilt om drastiska inkomstklyftor, pågående polisvåld och problem med hälsovården som framhävdes av pandemin av Coronavirus. 

Kastens inflytande på den systematiska rasismen

Isabel Wilkerson beskriver att vi bara kan förstå det strukturella problemet med systemisk rasism som finns i dag genom att ta hänsyn till kasten. Kasten har gjort det möjligt för den systemiska rasismen att vara särskilt motståndskraftig mot förändring. Kaste är en social hierarki där människor upplever olika grader av överlägsenhet. Vissa individer kommer följaktligen att uppleva underkastelse enbart på grund av den kast de tillhör. 

Kastsystemet har använts i tusentals år i Indien. Det amerikanska samhället har dock också haft ett kastsystem sedan dess början. Kastsystem innebär i huvudsak att om man föds i fattigdom ökar ens chanser att leva i fattigdom under hela sitt liv betydligt. Om du föds till rikedom har du på samma sätt större möjligheter att fortsätta att skapa rikedom.

Indien har försökt anta lagstiftning för att minska den diskriminering som är förknippad med deras kastsystem. Trots detta finns det fortfarande fördomar mot de lägre klasserna. Daliterna är till exempel de som befinner sig i det lägsta skiktet inom kastsystemet. Dessa personer är ofta offer för våldshandlingar och behandlas som utstötta i sitt eget land. Kastsystemet har funnits i Indien sedan det gamla Indien för tusentals år sedan. Därför har det blivit allt svårare att avlägsna det från samhället. 

Det koloniserade Amerika har en betydligt kortare historia än Indien. Trots detta finns det fortfarande ett konkret kastsystem, och det har det varit sedan grundandet. I Amerika har afroamerikaner placerats i den lägsta kasten sedan dag ett. Afroamerikaner har kämpat för att bli fria från detta kastsystem i århundraden, utan resultat. Makten ligger hos den "dominerande" kasten av vita amerikaner som försöker upprätthålla status quo inom systemet. Den dominerande kasten kommer att undvika förändringar eftersom de för närvarande drar nytta av samhällsstrukturen.

Kaste och slaveri

Folk blandar ofta ihop klass och kast. Som Isabel Wilkerson säger kan klass lätt överskridas genom äktenskap eller arbete. Det finns dock inget praktiskt sätt att komma ifrån den kast som man har placerats i vid födseln. Isabel påpekar också att rasism och kastism inte är likvärdiga. Det kan finnas betydande överlappningar mellan dessa två former av fördomar. Ras är dock ett relativt nytt begrepp medan kasten har funnits i samhället i tusentals år. Anledningen till att dessa två fördomar ofta blandas ihop är att USA:s kastsystem har byggts upp kring idéer om rasers över- och underlägsenhet. 

Författaren förklarar att rasbegreppet först introducerades under den transatlantiska slavhandeln. Ras användes som ett sätt att kategorisera de människor som de europeiska kolonisatörerna upplevde. Det var framför allt ett sätt att utesluta vissa människor i samhället genom att använda rasbegreppet. Trots detta är ras ett pseudovetenskapligt begrepp. Författaren ger ett exempel på ursprunget till begreppet kaukasier. Hon förklarar att Johann Blumenbach, en tysk professor i medicin, anses ha myntat begreppet kaukasier. Han hade en passion för att samla in och analysera mänskliga kranier. År 1795 hittade han vad han ansåg vara den bäst formade skallen som kom från Kaukasusbergen i Ryssland. På grund av det europeiska samhällets tro på att de var genetiskt överlägsna gav Blumenbach senare européerna namnet kaukasier. 

Kartläggningen av den mänskliga arvsmassan år 2000 gjorde det tydligare än någonsin att ras är godtycklig. Alla människor kunde spåras tillbaka till en handfull stammar med ursprung i Afrika. Trots detta har ras fortfarande använts för att kategorisera människor utifrån godtyckliga egenskaper som längd, hårfärg eller ögonfärg. I Amerika blev hudfärgen det kännetecken som bestämde kastindelningen.

Jim Crow-lagar

Efter slaveriet har det gjorts försök att inkludera afroamerikaner i den vita kasten. Men i stället för att skapa en verklig positiv förändring infördes Jim Crow-lagarna i slutet av 1800-talet. Ledarna i sydstaterna uppmuntrades att införa återuppbyggnadsinsatser. Befriade slavar skulle få en väg till jämlikhet. Istället infördes Jim Crow-lagar som skapade en ny typ av slaveri. Genom att införa dessa lagar strävade regeringen aktivt efter att upprätthålla kastsystemet. 

Dessa lagar var förknippade med segregation och ett ständigt hot om våld och lynchning. Dessa hot bidrog till att hålla afroamerikaner kvar längst ner i kastsystemet eftersom de avskräcktes från att förändra sina förhållanden. Afroamerikaner som till exempel försökte starta ett eget företag eller flytta norrut hindrades ofta av personer i högre kaster. Svarta människor hölls till exempel borta från stadsdelar med högre kast genom redlining. 

Redlining var en rikstäckande politik som innebar att människor från övervägande afroamerikanska stadsdelar nekades finansiering och rörlighet mellan olika områden. 

Kastismens grundpelare

Kastsystemet bygger på åtta pelare.

1. Den gudomliga viljan och naturlagarna - Kastsystemet i Indien bygger på religiösa läror. I gamla hinduiska texter förklaras Manu, en allvetande varelse som förklarade en social ordning i samhället. På grund av sin religiösa tro tro trodde samhället dessutom att människor förtjänade sin lägre kastnivå på grund av karma från ett tidigare liv. Det amerikanska kastsystemet bygger också på en religiös grund. I Bibeln har Noa en son som heter Ham. En dag gick Ham in i ett tält och råkade av misstag se Noa naken. Därefter förbannade Noa Hams son Kanaan. Därför menar vissa bibeltolkare att Ham hade svart hudfärg.
2. Arvbarhet - Den här pelaren innebär i huvudsak att du föds in i en viss kast. Det finns dock också särskilda regler inom detta. I kolonialtidens Amerika var det till exempel moderns kaststatus som avgjorde vilken kast deras barn skulle ha.
3. Endogami och kontroll av äktenskap och parning - Endogami innebär att människor ska gifta sig med sin kast. I Indien tillämpas detta på ett brutalt sätt. I dagens Amerika har samhället gjort rasöverskridande relationer till ett tabu. Historiskt sett skulle dock varje antydan om en svart man rörde vid en vit kvinna ha mötts av lynchning.
4. Renhet kontra förorening - Individer från lägre kaster har alltid betraktats som förorenare. Detta är samma idé som spreds i Nazityskland. I Amerika tömdes och rengjordes hela simbassänger om man visste att en afroamerikan hade varit i en simbassäng.
5. Yrkeshierarki - Det finns enkla arbeten i samhället som få människor vill utföra. Det finns en historia av politiker som hävdar att den svarta "rasen" är bäst lämpad för dessa arbeten.
6. Avhumanisering och stigmatisering - Människor förstår naturligt att vi alla är människor och att vi inte är bättre eller sämre än andra. Därför kämpar vi för att avhumanisera individer. I stället riktar vi vår avhumanisering mot stora grupper av människor. Det är exakt så nazisterna avhumaniserade hela det judiska samhället och samma avhumanisering sker i USA med afroamerikaner. I båda länderna utsattes människorna i de lägsta kasterna för medicinska experiment och torterades för de dominerande kasternas nöjes skull. På nöjesparker i USA fanns det till exempel "Son of Ham"-shower. Vid dessa shower kunde folk betala pengar för att kasta basebollar mot en svart mans huvud. På detta och andra sätt blev generationer okänsliga för rasistiskt våld.
7. Terror och grymhet - Kasterna upprätthålls genom att använda terror som verkställighetsmedel och grymhet som kontrollmedel. Våld har använts mot afroamerikaner som ett sätt att skapa kontroll och ge varningar. Amerikanska slavägare gav till exempel upp till fyrahundra piskrapp. Dessa piskningar var offentliga, liksom hängningar och brännskador. De som tillhörde de högre kasterna ville att de lägre kasterna skulle föreställa sig vad som kunde hända med dem om de gick över gränsen. Även om vissa kanske vill tro att hängningar och brännskador upphörde i och med slavhandeln, fortsatte dessa metoder faktiskt in på 1900-talet. 
8. Inherent överlägsenhet kontra inherent underlägsenhet - Det finns flera outtalade förväntningar i samhället när det gäller kasten. I Indien förväntas daliterna bära dåligt underhållna kläder för att återspegla sin underlägsenhet. På samma sätt förväntas människor från lägre kaster i Amerika att flytta på sig om en person från den dominerande kasten går förbi. 

Monumenten stöder eller avvecklar kasten

Alla människor är mottagliga för propaganda. Adolf Hitler hyllades av stora mängder tyskar. Vi kan intala oss själva att vi inte skulle vara en av dessa människor, men det är omöjligt för oss att säga detta. Vi faller naturligt in i en position i samhället och det kan krävas stort mod för att stå upp mot samhällets majoritet.

Även om Nazityskland betraktas som en självständig ondska, tog nazisterna faktiskt stor inspiration från Amerika. De skrev sina lagar, inklusive rasåtskillnad och bestraffning, baserat på de befintliga amerikanska lagarna. Faktum är att de till och med fattade beslut om vad människor fick bära baserat på USA:s lagar vid den tiden. Isabel Wilkerson förklarar att tidvattnet har vänt. Nu måste USA lära sig av det moderna, demokratiska Tyskland. 

Monument är ett sätt för Amerika att fortsätta att uppmuntra ett kastsystem. År 2015 fanns det fortfarande 230 minnesmärken över Robert E. Lee. Han var befälhavare för den konfedererade armén under inbördeskriget. År 2015 satte New Orleans borgmästare Mitch Landrieu igång ett försök att ta ner en av general Lees statyer. Detta utlöste en arg debatt från sympatisörer till konfederationen. Richard Westmoreland, en pensionerad överstelöjtnant, förklarade dock att Tyskland skämdes över sin motsvarande general Erwin Rommel. Istället för att sätta upp statyer på generaler som upprätthöll kastism uppförde Tyskland minnesmärken för nazisternas offer. Berlin är faktiskt fyllt av enskilda namn inbäddade på trottoarerna till de hem där judiska offer togs. Detta tillvägagångssätt humaniserar dessa offer och förhindrar att de blir ett nummer. Detta är allmänt accepterat som det mest positiva sättet att använda statyer och monument. I Amerika skickades flera dödshot till de entreprenörer som erbjöds uppdraget att ta bort statyn i New Orleans. 

Kastsystemet kvarstår efter Obama

Obamas två mandatperioder anses ofta vara en vändpunkt i den amerikanska historien. För vissa var dessa politiska händelser ett tecken på ett land som hade avlägsnat sin systematiska rasism. Wilkerson lyfter dock fram att denna inverkan var fiktiv. Obamas presidentskap var endast en fantasi om en vändpunkt snarare än en vändpunkt i sig själv.

Hur kan vi bryta ner pelarna?

Isabel Wilkerson avslutar boken med att beskriva hur läsarna kan börja bryta kastismens pelare. COVID-19 har bara återuppstått och återigen visat på förekomsten av ett kastsystem i Amerika. De som tillhör de dominerande kasterna har gynnats av sjukförsäkringar som erbjuds via deras jobb. I jämförelse har de som tillhör lägre kaster varit tvungna att fortsätta arbeta utan att ha någon sjukförsäkring. Statistiken från pandemin har visat att den är oproportionerligt dödlig för marginaliserade grupper. 

Här är de tips som Isabel Wilkerson ger om hur du kan börja bryta ner kasternas pelare:

• Gör människor medvetna om att det finns ett kastsystem i USA.
• Stöd människor som har lyckats frigöra sig från sina underordnade kaster.
• Se människor som individer med gemensamma idéer snarare än som en del av en homogen grupp. Detta bör bidra till att förhindra avhumanisering.
• Rösta med en medvetenhet om hur kastsystemet för närvarande dominerar politiken.

Slutsammanfattning och granskning av Caste

Kaste beskriver rasismen i USA som en aspekt av ett kastsystem. Amerika är som kastsystemen i Nazityskland och det moderna Indien. Afroamerikaner betraktas som lägre i samhällets hierarki. Följaktligen utesluts de från vissa möjligheter, förses med vissa negativa etiketter och betraktas som orena. Dessa egenskaper leder till sämre sociala och ekonomiska resultat för afroamerikaner, till tabun kring relationer mellan olika raser och till många andra sociala problem. Isabel Wilkerson förklarar varför ras är ett godtyckligt begrepp som införts utifrån rasistiska idéer. Vi är alla mycket mer genetiskt lika än vi tror. Hudfärg har använts godtyckligt för att bilda ett kastsystem i Amerika och delar av Europa. Kaste valdes ut som en del av Oprah Winfreys bokklubb 2020.

Slutligt betyg

Vi betygsätter Caste 4.3/5. Hur skulle du betygsätta Isabel Wilkersons bok baserat på den här sammanfattningen?

---

Caste PDF, gratis ljudbok och animerad boksammanfattning

Om du har synpunkter på den här sammanfattningen eller vill dela med dig av vad du har lärt dig kan du kommentera nedan.

Är du ny på StoryShots? Få ljud- och animerade versioner av den här sammanfattningen och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Apple, The Guardian, FN och Google har nämnt appen som en av världens bästa läs- och inlärningsappar.

Detta var toppen av isberget. Om du vill gå in på detaljerna kan du beställa bok eller köp ljudboken gratis på Amazon.

Sammanfattningar av relaterade böcker

• Vit bräcklighet av Robin DiAngelo
• Hur man blir en antirasist av Ibram X. Kendi
• Sapiens av Yuval Noah Harari
• Gandhi av Mahatma Gandhi
• Martin Luther Kings självbiografi av Martin Luther King Jr. 
• Född som brottsling av Trevor Noah 
• Maktens 48 lagar av Robert Greene
• Vad jag vet med säkerhet av Oprah Winfrey
• Utbildad av Tara Westover
• Malcolm X:s självbiografi av Malcolm X 
• Den långa vägen till frihet av Nelson Mandela 
• 12 regler för livet av Jordan Peterson
• Blackout av Candace Owens
• Ett förlovat land av Barack Obama
• Svåra samtal av Douglas Stone och Sheila Heen
• Att prata med främlingar av Malcolm Gladwell
• Att bli av Michelle Obama