Att tänka snabbt och långsamt Sammanfattning | Daniel Kahneman

Sammanfattning i 1 mening av Thinking Fast and Slow

I boken Thinking, Fast and Slow diskuterar Daniel Kahneman två system för tänkande: System 1 och System 2, där System 1 är snabbt, automatiskt och intuitivt, medan System 2 är långsamt, medvetet och analytiskt.

Livet är hektiskt. Har Att tänka snabbt och långsamt av Daniel Kahneman har samlat damm i din bokhylla? Plocka istället upp de viktigaste idéerna nu.

Vi skrapar bara på ytan i denna sammanfattning av Thinking Fast and Slow. Om du inte redan har boken, beställ den här eller köp ljudboken för gratis på Amazon för att få reda på de saftiga detaljerna.

Om Daniel Kahneman

Daniel Kahneman är professor emeritus i psykologi och offentliga frågor vid Princeton School of Public and International Affairs, Eugene Higgins professor emeritus i psykologi vid Princeton University och medlem av Center for Rationality vid Hebrew University i Jerusalem. Kahneman är medlem av National Academy of Science, Philosophical Society och American Academy of Arts and Sciences. Han är också medlem av American Psychological Association, American Psychological Society, Society of Experimental Psychologists och Econometric Society. År 2015 listade The Economist honom som den sjunde mest inflytelserika ekonomen i världen. År 2002 tilldelades Kahneman även ett Nobelpris i ekonomisk vetenskap.

Lyssna på ljudboksresumén av Thinking Fast and Slow

Synopsis

Tänkande, snabbt och långsamt ger en översikt över de två vanligaste tillvägagångssätten som våra hjärnor använder. Precis som en dator är vår hjärna uppbyggd av system. System 1 är snabbt, intuitivt och känslomässigt. Daniel Kahneman uppmuntrar oss att gå bort från vårt beroende av detta system. System 1 är den vanligaste källan till misstag och stagnation. I jämförelse är system 2 en långsammare, mer medveten och logisk tankeprocess. Kahneman rekommenderar att man utnyttjar detta system oftare. Förutom dessa råd ger Kahneman vägledning om hur och varför vi fattar våra beslut.

StoryShot #1: System 1 är medfött

Det finns två system som är kopplade till våra tankeprocesser. För varje system beskriver Kahneman de primära funktionerna och de beslutsprocesser som är förknippade med varje system.

System 1 omfattar alla förmågor som är medfödda och som i allmänhet delas med liknande varelser inom djurriket. Var och en av oss föds till exempel med en medfödd förmåga att känna igen föremål, rikta vår uppmärksamhet mot viktiga stimuli och frukta saker som är kopplade till död eller sjukdom. System 1 handlar också om mentala aktiviteter som har blivit nästan medfödda genom att bli snabbare och mer automatiska. Dessa aktiviteter övergår i allmänhet till system 1 på grund av långvarig övning. Vissa delar av kunskapen kommer att vara automatiska för dig. Du behöver till exempel inte ens tänka på vad Englands huvudstad är. Med tiden har du byggt upp en automatisk association med frågan "Vad är Englands huvudstad?". Förutom intuitiv kunskap behandlar system 1 också inlärda färdigheter, till exempel att läsa en bok, cykla och hur man beter sig i vanliga sociala situationer. 

Det finns också vissa åtgärder som i allmänhet hör till system 1 men som också kan falla in i system 2. Denna överlappning sker om du gör en medveten ansträngning för att engagera dig i åtgärden. Tuggning hör till exempel i allmänhet till system 1. Anta att du blir medveten om att du borde tugga din mat mer än vad du har gjort. I så fall kommer en del av ditt tuggbeteende att flyttas över till det ansträngande system 2. 

Uppmärksamhet förknippas ofta med både system 1 och 2. De fungerar parallellt. Till exempel kommer system 1 att driva din omedelbara ofrivilliga reaktion på ett högt ljud. Ditt system 2 tar sedan över och erbjuder frivillig uppmärksamhet på ljudet och logiska resonemang om ljudets orsak.

System 1 är ett filter genom vilket du tolkar dina erfarenheter. Det är det system du använder för att fatta intuitiva beslut. Så det är utan tvekan det äldsta hjärnsystemet eftersom det är evolutionärt primitivt. System 1 är också omedvetet och impulsstyrt. Även om du kanske känner att system 1 inte har någon större inverkan på ditt liv, påverkar det många av dina val och bedömningar. 

StoryShot #2: System 2 kan styra delar av system 1

System 2 omfattar en rad olika verksamheter. Men alla dessa aktiviteter kräver uppmärksamhet och störs när uppmärksamheten dras bort. Utan uppmärksamhet kommer din prestation i dessa aktiviteter att minska. System 2 kan ändra det sätt på vilket system 1 fungerar. Till exempel är upptäckt i allmänhet en handling som utförs av system 1. Du kan ställa in dig själv, via system 2, på att söka efter en viss person i en folkmassa. Denna grundinställning genom system 2 gör att ditt system 1 fungerar bättre, vilket innebär att du har större sannolikhet att hitta den specifika personen i folkmassan. Detta är samma process som vi använder när vi slutför en ordsökning.

Eftersom system 2-aktiviteter kräver uppmärksamhet är de i allmänhet mer ansträngande än system 1-aktiviteter. Det är också en utmaning att samtidigt utföra mer än en system 2-aktivitet. De enda uppgifter som kan utföras samtidigt ligger på den nedre gränsen för ansträngning, t.ex. att föra ett samtal samtidigt som man kör bil. Det är dock inte klokt att föra ett samtal samtidigt som man kör om en lastbil på en smal väg. Ju mer uppmärksamhet en uppgift kräver, desto mindre lönsamt är det att utföra en annan system 2-uppgift samtidigt.

System 2 är yngre och har utvecklats under de senaste tusentals åren. System 2 har blivit allt viktigare i takt med att vi anpassar oss till modernisering och ändrade prioriteringar. De flesta av det andra systemets operationer kräver medveten uppmärksamhet, till exempel att ge någon ditt telefonnummer. System 2:s operationer förknippas ofta med den subjektiva upplevelsen av handlingskraft, valmöjligheter och koncentration. När vi tänker på oss själva identifierar vi oss med system 2. Det är det medvetna, resonerande jaget som har föreställningar, gör val och bestämmer vad vi ska tänka på och vad vi ska göra. 

StoryShot #3: De två systemen stöder varandra

Med utgångspunkt i de två systemens beskrivningar kan det vara lätt att föreställa sig att systemen uppstår efter varandra. Kahneman förklarar att dessa två system i själva verket är integrerade och ömsesidigt stödjande. Så nästan alla uppgifter är en blandning av båda systemen och kompletterar varandra. Till exempel är känslor (system 1) avgörande för att anta logiska resonemang (system 2). Känslor gör vårt beslutsfattande mer meningsfullt och effektivt.

Ett annat exempel på hur de två systemen arbetar tillsammans är när vi idrottar. Vissa delar av sporten är automatiska handlingar. Tänk på en tennismatch. Vid tennis används löpning, som är en medfödd färdighet hos människan och som styrs av system 1. Att slå en boll kan också bli en system 1-aktivitet genom övning. Med det sagt kommer det alltid att finnas specifika slag eller taktiska beslut som kräver ditt system 2. Så båda systemen kompletterar varandra när du spelar en sport, till exempel tennis. 

Det kan uppstå problem när människor litar för mycket på sitt system 1, eftersom det kräver mindre ansträngning. Ytterligare problem är förknippade med aktiviteter som ligger utanför din rutin. Det är då som system 1 och 2 hamnar i konflikt med varandra. 

StoryShot #4: Heuristik som mentala genvägar

I den andra delen av boken introduceras begreppet heuristik. Heuristik är mentala genvägar som vi skapar när vi fattar beslut. Vi försöker alltid lösa problem med största möjliga effektivitet. Heuristik är alltså mycket fördelaktigt för att spara energi i hela vår vardag. Vår heuristik hjälper oss till exempel att automatiskt tillämpa tidigare kunskaper på något annorlunda omständigheter. Även om heuristik kan vara positiv är det också viktigt att tänka på att heuristik är källan till fördomar. Du kan till exempel ha en negativ erfarenhet av en person från en viss etnisk grupp. Om du enbart förlitar dig på din heuristik kan du stereotypisera andra människor från samma etniska grupp. Heuristik kan också orsaka kognitiva fördomar, systematiska tankefel, dåliga beslut eller feltolkningar av händelser.

StoryShot #5: De fördomar vi skapar i våra egna sinnen

Kahneman presenterar åtta vanliga fördomar och heuristiker som kan leda till dåligt beslutsfattande:

1. Lagen om små antal: Denna lag visar vår starkt fördomsfulla tro på att mindre antal eller urval liknar den population som de kommer ifrån. Människor underskattar variabiliteten i små urval. För att uttrycka det på ett annat sätt överskattar människor vad en liten studie kan åstadkomma. Låt oss säga att ett läkemedel är framgångsrikt hos 80% av patienterna. Hur många patienter kommer att reagera om fem behandlas? I verkligheten finns det av ett urval på 5 endast en 41% chans att exakt fyra personer svarar.

2. Förankring: När människor gör val tenderar de att i högre grad förlita sig på redan befintlig information eller den första information som de stöter på. Detta kallas för förankringsbias. Om du först ser en T-shirt som kostar $1 200 och sedan ser en annan som kostar $100, är det mer sannolikt att du avfärdar den andra tröjan. Om du bara såg den andra tröjan, som kostar $100, skulle du inte betrakta den som billig. Ankaret - det första priset du såg - hade en otillbörlig inverkan på ditt beslut.
3. Priming: Vårt sinne fungerar genom att skapa associationer mellan ord och föremål. Därför är vi mottagliga för priming. En gemensam association kan framkallas av vad som helst och leda oss i en viss riktning när vi fattar våra beslut. Kahneman förklarar att priming ligger till grund för nudges och reklam som använder positiva bilder. Nike ger till exempel en känsla av träning och prestation. När konsumenter börjar med en ny sport eller vill behålla sin kondition är det troligt att de kommer att tänka på Nike-produkter. Nike stöder professionella idrottare och använder slogans som "Just Do It" för att visa på idrottarnas framgång och uthållighet. Här är ett annat exempel: En restaurangägare som har för mycket italienskt vin i lager kan få sina kunder att köpa denna typ av vin genom att spela italiensk musik i bakgrunden.

4. Kognitiv lätthet: Det som är lättare för System 2 är mer trovärdigt. Lätthet uppstår genom upprepning av idéer, tydlig visning, en idé som är förberedd och till och med ens eget goda humör. Det visar sig att till och med upprepningen av en osanning kan få människor att acceptera den, trots att de vet att den är osann, eftersom konceptet blir bekant och kognitivt sett lätt att bearbeta. Ett exempel på detta är en person som är omgiven av människor som tror på och talar om en falsk nyhet. Även om det finns bevis som tyder på att denna idé är falsk, gör det faktum att det nu är lätt att bearbeta denna idé att det är mycket lättare att tro på den.
5. Att dra förhastade slutsatser: Kahneman menar att vårt system 1 är en maskin som fungerar genom att dra förhastade slutsatser. Dessa slutsatser bygger på principen "Det du ser är allt som finns". I själva verket drar system 1 slutsatser utifrån lättillgänglig och ibland vilseledande information. När dessa slutsatser väl är dragna tror vi på dem till slutet. Den uppmätta effekten av haloeffekter, bekräftelsebias, ramverkseffekter och basräntelöshet är aspekter av att dra förhastade slutsatser i praktiken.
   • Halo-effekten är när man tillskriver en person eller sak fler positiva egenskaper utifrån ett positivt intryck. Man tror till exempel att en person är intelligentare än vad den egentligen är eftersom den är vacker. 
   • Bekräftelsebias Det sker när man har en viss tro och söker information som stöder denna tro. Du ignorerar också information som ifrågasätter denna övertygelse. En detektiv kan till exempel identifiera en misstänkt person tidigt i fallet, men söker bara efter bekräftande bevis i stället för motbevisande. Filterbubblor eller "algoritmisk redigering" förstärker bekräftelsebias i sociala medier. Algoritmerna åstadkommer detta genom att visa användaren endast information och inlägg som de troligen kommer att hålla med om i stället för att exponera dem för motsatta perspektiv. 
   • Inramningseffekter relaterar till hur kontexten för ett dilemma kan påverka människors beteende. Människor tenderar till exempel att undvika risker när en positiv ram presenteras och söka risker när en negativ ram presenteras. I en studie, när en straffavgift för sen registrering infördes, registrerade sig 93% av doktoranderna tidigt. Men andelen sjönk till 67% när den presenterades som en rabatt för tidig registrering. 
   • Slutligen, Basräntedumpning eller basräntedumpning. Det har att göra med vår tendens att fokusera på individualiserande information i stället för på information om basvärden. Individualiserande information är specifik för en viss person eller händelse. Basinformation är objektiv, statistisk information. Vi tenderar att ge den specifika informationen ett större värde och ignorerar ofta den statistiska informationen helt och hållet. Vi är alltså mer benägna att göra antaganden baserade på individuella egenskaper än på förekomsten av något i allmänhet. Den falskt positiva paradoxen är ett exempel på felbedömningen av basfrekvensen. Det finns fall där det finns ett större antal falskt positiva än sant positiva resultat. Exempelvis testar 100 av 1 000 personer positivt för en infektion, men endast 20 har faktiskt infektionen. Detta tyder på att 80 tester var falskt positiva. Sannolikheten för positiva resultat beror på flera faktorer, bland annat testnoggrannheten samt egenskaperna hos den provtagna populationen. Prevalensen, dvs. andelen av dem som har ett visst tillstånd kan vara lägre än testets falskt positiva frekvens. I en sådan situation kan även tester som har en mycket låg chans att ge falskt positiva resultat i ett enskilt fall kommer att ge fler falska positiva resultat än sanna positiva resultat. övergripande. Här är ett annat exempel: Även om den enda personen i din valbara kemikurs ser ut och beter sig som en traditionell läkarstudent är chansen liten att han eller hon studerar medicin. Detta beror på att läkarprogrammen vanligtvis bara har cirka 100 studenter, jämfört med de tusentals studenter som är inskrivna vid andra fakulteter, t.ex. företagsekonomi eller ingenjörsvetenskap. Även om det kan vara lätt att göra snabba bedömningar om människor utifrån specifik information bör vi inte låta detta helt utplåna den grundläggande statistiska informationen.
6. Tillgänglighet: Förutseende av tillgänglighet uppstår när vi tar hänsyn till en framträdande händelse, en nyligen inträffad erfarenhet eller något som är särskilt levande för oss, när vi gör våra bedömningar. Människor som styrs av System 1 är mer mottagliga för tillgänglighetsbias än andra. Ett exempel på denna bias är att lyssna på nyheterna och höra att det har skett en stor flygolycka i ett annat land. Om du hade ett flyg nästa vecka skulle du kunna ha en oproportionerligt stor tro på att ditt flyg också kommer att krascha.
7. Falska kostnader: Detta är en felaktighet som uppstår när människor fortsätter att investera ytterligare resurser i ett konto som går med förlust trots att det finns bättre investeringar att tillgå. När investerare till exempel låter inköpspriset på en aktie avgöra när de kan sälja, faller de offer för den sunk cost fallacy. Investerarnas benägenhet att sälja vinnande aktier för tidigt och samtidigt hålla kvar förlorande aktier alldeles för länge har varit väl utforskad. Ett annat exempel är att stanna kvar i ett långvarigt förhållande trots att det är känslomässigt skadligt. De är rädda för att börja om på nytt eftersom det innebär att allt de gjort tidigare var förgäves, men denna rädsla är oftast mer destruktiv än att släppa taget. Denna villfarelse är också anledningen till att människor blir beroende av spel. För att tackla den här villfarelsen bör man undvika att eskalera engagemanget i något som kan misslyckas.

StoryShot #6: Tillbakagång till medelvärdet

Regression mot medelvärdet är det statistiska faktum att en sekvens av försök så småningom kommer att konvergera mot medelvärdet. Trots detta tenderar människor att identifiera lyckliga och oturliga perioder som tecken på framtida resultat, t.ex. att jag har förlorat fem dragningar i en spelautomat i rad, så jag har rätt till en vinst. Denna tro är förknippad med flera mentala brister som Kahneman tar upp:

• Illusion av förståelse: Vi konstruerar berättelser för att förstå världen. Vi letar efter orsakssamband där det inte finns något.
• Illusion om giltighet: Pundits, aktieutredare och andra experter utvecklar en överdriven känsla av expertis.
• Expertens intuition: Algoritmer som tillämpas med disciplin överträffar ofta experter och deras intuition.
• Planeringsfel: Denna felbedömning inträffar när människor överskattar de positiva resultaten av en slumpmässig upplevelse eftersom de har planerat för tillfället. 
• Optimism och entreprenörskapsvillfarelsen: De flesta människor är överdrivet självsäkra, tenderar att försumma konkurrenterna och tror att de kommer att prestera bättre än genomsnittet.

StoryShot #7: Efterklokhet påverkar beslutsfattandet i hög grad

Med hjälp av olika element visar Daniel Kahneman hur lite vi förstår av vårt förflutna. Han nämner efterklokhet, en bias som har en särskilt negativ effekt på beslutsprocessen. Särskilt efterklokhet förskjuter det mått som används för att bedöma om besluten är sunda. Genom denna förändring flyttas måttet från själva processen till resultatets karaktär. Kahneman noterar att åtgärder som verkade kloka i förväg kan se oansvariga och försumliga ut i efterhand.

En allmän begränsning för människor är vår oförmåga att korrekt rekonstruera tidigare kunskapstillstånd eller förändrade uppfattningar. Hindsight bias har en betydande inverkan på beslutsfattarnas bedömningar. Det leder till att observatörer bedömer kvaliteten på ett beslut inte utifrån om processen var sund utan utifrån om resultatet var bra eller dåligt.

Efterklokhet är särskilt otrevlig för beslutsfattare som agerar som ombud för andra: läkare, ekonomiska rådgivare, tränare på tredje basen, VD:ar, socialarbetare, diplomater och politiker. Vi är benägna att skylla på beslutsfattare för bra beslut som inte fungerade bra. Vi ger dem också för lite beröm för framgångsrika åtgärder som bara framstår som uppenbara efter resultaten. Inom människan finns det alltså en tydlig resultatbias.

Även om efterklokhet och resultatfördomar generellt sett främjar riskaversion, ger de också oförtjänta belöningar till oansvariga risksökare. Ett exempel på detta är entreprenörer som tar galna risker och lyckligtvis vinner. Lyckliga ledare straffas heller aldrig för att ha tagit för mycket risker.

StoryShot #8: Riskrädsla

Kahneman påpekar att människor tenderar att vara riskrädda, vilket innebär att vi tenderar att undvika risker när vi kan. De flesta människor ogillar risker på grund av risken att få det lägsta möjliga resultatet. Så om de erbjuds valet mellan en chansning och ett belopp som motsvarar dess förväntade värde, väljer de det säkra alternativet. Det förväntade värdet beräknas genom att multiplicera vart och ett av de möjliga utfallen med sannolikheten för att varje utfall ska inträffa och summera alla dessa värden. En riskräddare kommer att välja en säker sak som är mindre än det förväntade värdet av risken. I själva verket betalar de en premie för att undvika osäkerhet.

StoryShot #9: Förlustsugna

Kahneman introducerar också begreppet förlustaversion. Många av de alternativ som vi ställs inför i livet är en blandning av potentiella förluster och vinster. Det finns en risk för förlust och en möjlighet till vinst. Vi måste alltså bestämma om vi ska acceptera spelandet eller förkasta det.

Förlustsäkradhet avser den relativa styrkan hos två motiv: vi drivs starkare av att undvika förluster än av att uppnå vinster. En referenspunkt är ibland status quo, men det kan också vara ett mål i framtiden. Att inte uppnå ett mål är till exempel en förlust, att överskrida målet är en vinst.

De två motiven är inte lika starka. Möjligheten att misslyckas är mycket starkare än motivationen att uppnå ett mål. Därför antar människor ofta kortsiktiga mål som de strävar efter att uppnå men inte nödvändigtvis överträffar. Det är troligt att de minskar sina ansträngningar när de har uppnått omedelbara mål. Detta innebär att deras resultat ibland kan strida mot den ekonomiska logiken.

Kahneman förklarar också att människor lägger värde på vinster och förluster snarare än på rikedomar. De beslutsvikter som de tilldelar resultaten skiljer sig alltså från sannolikheterna. Människor som står inför fruktansvärda alternativ tar desperata spel, och accepterar en hög sannolikhet att göra saker och ting värre i utbyte mot ett litet hopp om att undvika en stor förlust. Risktagande av detta slag gör ofta att hanterbara misslyckanden blir till katastrofer. Eftersom det är så svårt att acceptera ett nederlag kämpar den förlorande sidan i krig ofta långt efter det att segern är garanterad för den andra sidan.

StoryShot #10: Lita inte på att dina preferenser återspeglar dina intressen

När det gäller beslut menar Daniel Kahneman att vi alla har ett antagande om att våra beslut är i vårt eget intresse. Detta är vanligtvis inte fallet. Våra minnen, som inte alltid är riktiga eller tolkas korrekt, påverkar ofta våra val i hög grad.

Beslut som inte leder till bästa möjliga upplevelse är dåliga nyheter för dem som tror på valens rationalitet. Vi kan inte helt lita på att våra preferenser återspeglar våra intressen. Denna brist på tillit är reell, även om de bygger på personliga erfarenheter och färska minnen.

StoryShot #11: Minnen formar våra beslut

Minnena påverkar våra beslut. Det är oroväckande att våra minnen kan vara felaktiga. Inkonsekvens är inbyggd i våra hjärnor. Vi har starka preferenser när det gäller varaktigheten av våra upplevelser av smärta och njutning. Vi vill att smärtan ska vara kortvarig och att nöjet ska vara långvarigt. Vårt minne, som är en funktion av system 1, har utvecklats för att representera de mest intensiva ögonblicken av en episod av smärta eller njutning. Ett minne som försummar varaktigheten kommer inte att tjäna vår önskan om långa njutningar och korta smärtor.

Ett enda lyckovärde är inte lätt att representera upplevelsen av ett ögonblick eller en episod. Även om positiva och negativa känslor existerar samtidigt är det möjligt att klassificera de flesta ögonblick i livet som positiva eller negativa i slutändan. En individs humör i varje ögonblick beror på hans eller hennes temperament och allmänna lycka. Ändå fluktuerar det känslomässiga välbefinnandet också dagligen och veckovis. Stämningsläget för stunden beror i första hand på den aktuella situationen.

Thinking Fast and Slow Sammanfattning och recension

Tänkande, snabbt och långsamt beskriver hur alla mänskliga sinnen fungerar. Vi har alla två system som stöder varandra och arbetar tillsammans. Problemet är när vi förlitar oss för mycket på vårt snabba och impulsiva system 1. Denna övertro på systemet leder till en mängd olika fördomar som kan påverka beslutsfattandet negativt. Nyckeln är att förstå var dessa fördomar kommer ifrån och använda vårt analytiska system 2 för att hålla vårt system 1 i schack.

Betyg

Vi bedömer Att tänka snabbt och långsamt 4.4/5. Hur skulle du betygsätta Daniel Kahnemans bok baserat på denna sammanfattning? Kommentera nedan och låt oss veta!

Sammanfattning av infografik

Få den fullständiga infografiska sammanfattningen av Thinking Fast and Slow i appen StoryShots.

• Spara

Tänka snabbt och långsamt Sammanfattning PDF, Gratis ljudbok och animerad sammanfattning

Detta var toppen av isberget. Om du vill gå in på detaljerna och stödja författaren kan du beställa bok eller köp ljudboken gratis på Amazon.

Gillade du de lärdomar du fick här? Kommentera nedan eller dela för att visa att du bryr dig.

Är du ny på StoryShots? Få PDF-, gratis ljud- och animerade versioner av denna analys och sammanfattning av Thinking Fast and Slow och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Apple, The Guardian, FN och Google har nämnt appen som en av världens bästa läs- och inlärningsappar.

Relaterade kostnadsfria boksammanfattningar

Buller av Daniel Kahneman

Tänk om igen av Adam Grant

Ge en knuff till av Richard Thaler

Förutsägbart irrationellt av Dan Ariely

Flöde av Mihaly Csikszentmihalyi

Att våga stort av Brené Brown

När av Daniel H. Pink

Den svarta svanen av Nassim Taleb

Allt är kört av Mark Manson

Sex tankehattar av Edward De Bono

Hur man inte får ha fel av Jordan Ellenberg

Att prata med främlingar av Malcolm Gladwell

Tao Te Ching av Laozi

Månpromenad med Einstein av Joshua Foer

Freakonomics av Stephen Dubner och Steven Levitt

Den mänskliga naturens lagar av Robert Greene

• Spara