Livet är hektiskt. Har Tänkande, snabbt och långsamt samlat damm i din bokhylla? Ta istället med dig de viktigaste idéerna nu.
Vi skrapar bara på ytan här. Om du inte redan har boken, beställ den. här eller köp ljudboken för gratis på Amazon för att få reda på de saftiga detaljerna.
Daniel Kahnemans perspektiv
Daniel Kahneman är professor emeritus i psykologi och offentliga frågor vid Princeton School of Public and International Affairs, Eugene Higgins professor emeritus i psykologi vid Princeton University och medlem av Center for Rationality vid Hebrew University i Jerusalem. Kahneman är medlem av National Academy of Science, Philosophical Society och American Academy of Arts and Sciences. Han är också medlem av American Psychological Association, American Psychological Society, Society of Experimental Psychologists och Econometric Society. År 2015 listade The Economist honom som den sjunde mest inflytelserika ekonomen i världen. År 2002 tilldelades Kahneman även ett Nobelpris i ekonomisk vetenskap.
Synopsis
Tänkande, snabbt och långsamt ger en översikt över de två vanligaste tillvägagångssätten som våra hjärnor använder. Precis som en dator är vår hjärna uppbyggd av system. System 1 är snabbt, intuitivt och känslomässigt. Daniel Kahneman uppmuntrar oss att gå bort från vårt beroende av detta system. System 1 är den vanligaste källan till misstag och stagnation. I jämförelse är system 2 en långsammare, mer medveten och logisk tankeprocess. Kahneman rekommenderar att man utnyttjar detta system oftare. Förutom dessa råd ger Kahneman vägledning om hur och varför vi fattar våra beslut.
StoryShot #1: System 1 är medfött
Det finns två system som är kopplade till våra tankeprocesser. För varje system beskriver Kahneman de primära funktionerna och de beslutsprocesser som är förknippade med varje system.
System 1 omfattar alla förmågor som är medfödda och som i allmänhet delas med liknande varelser inom djurriket. Var och en av oss föds till exempel med en medfödd förmåga att känna igen föremål, rikta vår uppmärksamhet mot viktiga stimuli och frukta saker som är kopplade till död eller sjukdom. System 1 handlar också om mentala aktiviteter som har blivit nästan medfödda genom att bli snabbare och mer automatiska. Dessa aktiviteter övergår i allmänhet till system 1 på grund av långvarig övning. Vissa delar av kunskapen kommer att vara automatiska för dig. Du behöver till exempel inte ens tänka på vad Englands huvudstad är. Med tiden har du byggt upp en automatisk association med frågan "Vad är Englands huvudstad?". Förutom intuitiv kunskap behandlar system 1 också inlärda färdigheter, till exempel att läsa en bok, cykla och hur man beter sig i vanliga sociala situationer.
Det finns också vissa åtgärder som i allmänhet hör till system 1 men som också kan falla in i system 2. Denna överlappning sker om du gör en medveten ansträngning för att engagera dig i åtgärden. Tuggning hör till exempel i allmänhet till system 1. Anta att du blir medveten om att du borde tugga din mat mer än vad du har gjort. I så fall kommer en del av ditt tuggbeteende att flyttas över till det ansträngande system 2.
Uppmärksamhet förknippas ofta med både system 1 och 2. De fungerar parallellt. Till exempel kommer system 1 att driva din omedelbara ofrivilliga reaktion på ett högt ljud. Ditt system 2 tar sedan över och erbjuder frivillig uppmärksamhet på ljudet och logiska resonemang om ljudets orsak.
System 1 är ett filter genom vilket du tolkar dina erfarenheter. Det är det system du använder för att fatta intuitiva beslut. Så det är utan tvekan det äldsta hjärnsystemet eftersom det är evolutionärt primitivt. System 1 är också omedvetet och impulsstyrt. Även om du kanske känner att system 1 inte har någon större inverkan på ditt liv, påverkar det många av dina val och bedömningar.
StoryShot #2: System 2 kan styra delar av system 1
System 2 omfattar en rad olika verksamheter. Men alla dessa aktiviteter kräver uppmärksamhet och störs när uppmärksamheten dras bort. Utan uppmärksamhet kommer din prestation i dessa aktiviteter att minska. System 2 kan ändra det sätt på vilket system 1 fungerar. Till exempel är upptäckt i allmänhet en handling som utförs av system 1. Du kan ställa in dig själv, via system 2, på att söka efter en viss person i en folkmassa. Denna grundinställning genom system 2 gör att ditt system 1 fungerar bättre, vilket innebär att du har större sannolikhet att hitta den specifika personen i folkmassan. Detta är samma process som vi använder när vi slutför en ordsökning.
Eftersom system 2-aktiviteter kräver uppmärksamhet är de i allmänhet mer ansträngande än system 1-aktiviteter. Det är också en utmaning att samtidigt utföra mer än en system 2-aktivitet. De enda uppgifter som kan utföras samtidigt ligger på den nedre gränsen för ansträngning, t.ex. att föra ett samtal samtidigt som man kör bil. Det är dock inte klokt att föra ett samtal samtidigt som man kör om en lastbil på en smal väg. Ju mer uppmärksamhet en uppgift kräver, desto mindre lönsamt är det att utföra en annan system 2-uppgift samtidigt.
System 2 är yngre och har utvecklats under de senaste tusentals åren. System 2 har blivit allt viktigare i takt med att vi anpassar oss till modernisering och ändrade prioriteringar. De flesta av det andra systemets operationer kräver medveten uppmärksamhet, till exempel att ge någon ditt telefonnummer. System 2:s operationer förknippas ofta med den subjektiva upplevelsen av handlingskraft, valmöjligheter och koncentration. När vi tänker på oss själva identifierar vi oss med system 2. Det är det medvetna, resonerande jaget som har föreställningar, gör val och bestämmer vad vi ska tänka på och vad vi ska göra.
StoryShot #3: De två systemen stöder varandra
Med utgångspunkt i de två systemens beskrivningar kan det vara lätt att föreställa sig att systemen uppstår efter varandra. Kahneman förklarar att dessa två system i själva verket är integrerade och ömsesidigt stödjande. Så nästan alla uppgifter är en blandning av båda systemen och kompletterar varandra. Till exempel är känslor (system 1) avgörande för att anta logiska resonemang (system 2). Känslor gör vårt beslutsfattande mer meningsfullt och effektivt.
Ett annat exempel på hur de två systemen arbetar tillsammans är när vi idrottar. Vissa delar av sporten är automatiska handlingar. Tänk på en tennismatch. Vid tennis används löpning, som är en medfödd färdighet hos människan och som styrs av system 1. Att slå en boll kan också bli en system 1-aktivitet genom övning. Med det sagt kommer det alltid att finnas specifika slag eller taktiska beslut som kräver ditt system 2. Så båda systemen kompletterar varandra när du spelar en sport, till exempel tennis.
Det kan uppstå problem när människor litar för mycket på sitt system 1, eftersom det kräver mindre ansträngning. Ytterligare problem är förknippade med aktiviteter som ligger utanför din rutin. Det är då som system 1 och 2 hamnar i konflikt med varandra.
StoryShot #4: Heuristik som mentala genvägar
I den andra delen av boken introduceras begreppet heuristik. Heuristik är mentala genvägar som vi skapar när vi fattar beslut. Vi försöker alltid lösa problem med största möjliga effektivitet. Heuristik är alltså mycket fördelaktigt för att spara energi i hela vår vardag. Vår heuristik hjälper oss till exempel att automatiskt tillämpa tidigare kunskaper på något annorlunda omständigheter. Även om heuristik kan vara positiv är det också viktigt att tänka på att heuristik är källan till fördomar. Du kan till exempel ha en negativ erfarenhet av en person från en viss etnisk grupp. Om du enbart förlitar dig på din heuristik kan du stereotypisera andra människor från samma etniska grupp. Heuristik kan också orsaka kognitiva fördomar, systematiska tankefel, dåliga beslut eller feltolkningar av händelser.
StoryShot #5: De fördomar vi skapar i våra egna sinnen
Kahneman presenterar åtta vanliga fördomar och heuristiker som kan leda till dåligt beslutsfattande:
- Lagen om små antal: Denna lag visar vår starkt fördomsfulla tro på att mindre antal eller urval liknar den population som de kommer ifrån. Människor underskattar variabiliteten i små urval. För att uttrycka det på ett annat sätt överskattar människor vad en liten studie kan åstadkomma. Låt oss säga att ett läkemedel är framgångsrikt hos 80% av patienterna. Hur många patienter kommer att reagera om fem behandlas? I verkligheten finns det av ett urval på 5 endast en 41% chans att exakt fyra personer svarar.
- Förankring: När människor gör val tenderar de att i högre grad förlita sig på redan befintlig information eller den första information som de stöter på. Detta kallas för förankringsbias. Om du först ser en T-shirt som kostar $1 200 och sedan ser en annan som kostar $100, är det mer sannolikt att du avfärdar den andra tröjan. Om du bara såg den andra tröjan, som kostar $100, skulle du inte betrakta den som billig. Ankaret - det första priset du såg - hade en otillbörlig inverkan på ditt beslut.
- Priming: Vårt sinne fungerar genom att skapa associationer mellan ord och föremål. Därför är vi mottagliga för priming. En gemensam association kan framkallas av vad som helst och leda oss i en viss riktning när vi fattar våra beslut. Kahneman förklarar att priming ligger till grund för nudges och reklam som använder positiva bilder. Nike ger till exempel en känsla av träning och prestation. När konsumenter börjar med en ny sport eller vill behålla sin kondition är det troligt att de kommer att tänka på Nike-produkter. Nike stöder professionella idrottare och använder slogans som "Just Do It" för att visa på idrottarnas framgång och uthållighet. Här är ett annat exempel: En restaurangägare som har för mycket italienskt vin i lager kan få sina kunder att köpa denna typ av vin genom att spela italiensk musik i bakgrunden.
- Kognitiv lätthet: Det som är lättare för System 2 är mer trovärdigt. Lätthet uppstår genom upprepning av idéer, tydlig visning, en idé som är förberedd och till och med ens eget goda humör. Det visar sig att till och med upprepningen av en osanning kan få människor att acceptera den, trots att de vet att den är osann, eftersom konceptet blir bekant och kognitivt sett lätt att bearbeta. Ett exempel på detta är en person som är omgiven av människor som tror på och talar om en falsk nyhet. Även om det finns bevis som tyder på att denna idé är falsk, gör det faktum att det nu är lätt att bearbeta denna idé att det är mycket lättare att tro på den.
- Att dra förhastade slutsatser: Kahneman menar att vårt system 1 är en maskin som fungerar genom att dra förhastade slutsatser. Dessa slutsatser bygger på principen "Det du ser är allt som finns". I själva verket drar system 1 slutsatser utifrån lättillgänglig och ibland vilseledande information. När dessa slutsatser väl är dragna tror vi på dem till slutet. Den uppmätta effekten av haloeffekter, bekräftelsebias, ramverkseffekter och basräntelöshet är aspekter av att dra förhastade slutsatser i praktiken.
- Halo-effekten är när man tillskriver en person eller sak fler positiva egenskaper utifrån ett positivt intryck. Man tror till exempel att en person är intelligentare än vad den egentligen är eftersom den är vacker.
- Bekräftelsebias Det sker när man har en viss tro och söker information som stöder denna tro. Du ignorerar också information som ifrågasätter denna övertygelse. En detektiv kan till exempel identifiera en misstänkt person tidigt i fallet, men söker bara efter bekräftande bevis i stället för motbevisande. Filterbubblor eller "algoritmisk redigering" förstärker bekräftelsebias i sociala medier. Algoritmerna åstadkommer detta genom att visa användaren endast information och inlägg som de troligen kommer att hålla med om i stället för att exponera dem för motsatta perspektiv.
- Inramningseffekter relaterar till hur kontexten för ett dilemma kan påverka människors beteende. Människor tenderar till exempel att undvika risker när en positiv ram presenteras och söka risker när en negativ ram presenteras. I en studie, när en straffavgift för sen registrering infördes, registrerade sig 93% av doktoranderna tidigt. Men andelen sjönk till 67% när den presenterades som en rabatt för tidig registrering.
- Slutligen, Basräntedumpning eller basräntedumpning. Det har att göra med vår tendens att fokusera på individualiserande information i stället för på information om basvärden. Individualiserande information är specifik för en viss person eller händelse. Basinformation är objektiv, statistisk information. Vi tenderar att ge den specifika informationen ett större värde och ignorerar ofta den statistiska informationen helt och hållet. Vi är alltså mer benägna att göra antaganden baserade på individuella egenskaper än på förekomsten av något i allmänhet. Den falskt positiva paradoxen är ett exempel på felbedömningen av basfrekvensen. Det finns fall där det finns ett större antal falskt positiva än sant positiva resultat. Exempelvis testar 100 av 1 000 personer positivt för en infektion, men endast 20 har faktiskt infektionen. Detta tyder på att 80 tester var falskt positiva. Sannolikheten för positiva resultat beror på flera faktorer, bland annat testnoggrannheten samt egenskaperna hos den provtagna populationen. Prevalensen, dvs. andelen av dem som har ett visst tillstånd kan vara lägre än testets falskt positiva frekvens. I en sådan situation kan även tester som har en mycket låg chans att ge falskt positiva resultat i ett enskilt fall kommer att ge fler falska positiva resultat än sanna positiva resultat. övergripande. Här är ett annat exempel: Även om den enda personen i din valbara kemikurs ser ut och beter sig som en traditionell läkarstudent är chansen liten att han eller hon studerar medicin. Detta beror på att läkarprogrammen vanligtvis bara har cirka 100 studenter, jämfört med de tusentals studenter som är inskrivna vid andra fakulteter, t.ex. företagsekonomi eller ingenjörsvetenskap. Även om det kan vara lätt att göra snabba bedömningar om människor utifrån specifik information bör vi inte låta detta helt utplåna den grundläggande statistiska informationen.
- Tillgänglighet: Förutseende av tillgänglighet uppstår när vi tar hänsyn till en framträdande händelse, en nyligen inträffad erfarenhet eller något som är särskilt levande för oss, när vi gör våra bedömningar. Människor som styrs av System 1 är mer mottagliga för tillgänglighetsbias än andra. Ett exempel på denna bias är att lyssna på nyheterna och höra att det har skett en stor flygolycka i ett annat land. Om du hade ett flyg nästa vecka skulle du kunna ha en oproportionerligt stor tro på att ditt flyg också kommer att krascha.
- Falska kostnader: Detta är en felaktighet som uppstår när människor fortsätter att investera ytterligare resurser i ett konto som går med förlust trots att det finns bättre investeringar att tillgå. När investerare till exempel låter inköpspriset på en aktie avgöra när de kan sälja, faller de offer för den sunk cost fallacy. Investerarnas benägenhet att sälja vinnande aktier för tidigt och samtidigt hålla kvar förlorande aktier alldeles för länge har varit väl utforskad. Ett annat exempel är att stanna kvar i ett långvarigt förhållande trots att det är känslomässigt skadligt. De är rädda för att börja om på nytt eftersom det innebär att allt de gjort tidigare var förgäves, men denna rädsla är oftast mer destruktiv än att släppa taget. Denna villfarelse är också anledningen till att människor blir beroende av spel. För att tackla den här villfarelsen bör man undvika att eskalera engagemanget i något som kan misslyckas.
Betyg
Vi betygsätter denna bok med 4,4/5.
PDF, gratis ljudbok, infografik och animerad sammanfattning av Thinking Fast and Slow
Detta var toppen av isberget. Om du vill gå in på detaljerna och stödja författaren kan du beställa bok eller köp ljudboken gratis på Amazon.
Gillade du de lärdomar du fick här? Kommentera nedan eller dela för att visa att du bryr dig.
Är du ny på StoryShots? Få PDF-, gratis ljud- och animerade versioner av denna analys och sammanfattning av Thinking Fast and Slow och hundratals andra bästsäljande fackböcker i vår gratis topprankad app. Apple, The Guardian, FN och Google har nämnt appen som en av världens bästa läs- och inlärningsappar.
Relaterade kostnadsfria boksammanfattningar
Buller av Daniel Kahneman
Tänk om igen av Adam Grant
Förutsägbart irrationellt av Dan Ariely
Flöde av Mihaly Csikszentmihalyi
Att våga stort av Brené Brown
När av Daniel H. Pink
Den svarta svanen av Nassim Taleb
Allt är kört av Mark Manson
Sex tankehattar av Edward De Bono
Hur man inte får ha fel av Jordan Ellenberg
Att prata med främlingar av Malcolm Gladwell
Tao Te Ching av Laozi
Månpromenad med Einstein av Joshua Foer
Freakonomics av Stephen Dubner och Steven Levitt
Den mänskliga naturens lagar av Robert Greene
Auth-domän